Från och med november har minimilönen för arbetskraftsinvandrare höjts från 13 000 kronor till 27 360 kronor i månaden.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) betonade tidigare vikten av denna höjning för att motverka bidragsberoende och utanförskap, och förväntar sig att fler kommer att ta anställning i befintliga jobb.
Denna regeländring har dock skapat oro inom arbetsmarknaden.
Arbetsgivare har uttryckt farhågor om att hundratals personer riskerar utvisning, vilket kan orsaka brist på personal, särskilt inom vården.
Som en lösning har vissa företag använt sig av en metod för att kringgå de nya reglerna, vilket innebär att de behåller utländsk arbetskraft till ett lägre pris.
Enligt Svenska Dagbladet innefattar detta metoden fejkade anställningsavtal, där arbetstagare utbetalas den nödvändiga lönen men sedan återbetalar en del av den till arbetsgivaren.
Migrantarbetare som intervjuats av tidningen bekräftar denna praxis och påpekar att en betydande del av lönen återbetalas.
De nya reglerna ökar även risken för att fler väljer att arbeta svart, vilket kan leda till ökad brottslighet enligt en av arbetstagarna.
Minister Stenergard har tidigare kommenterat att arbetet med att höja lönegränsen har pågått under en längre tid och att arbetsgivare och arbetstagare har haft god tid på sig att anpassa sig.
Hon erkänner att det kan vara svårt för enskilda som kanske inte får förlängt arbetstillstånd, men understryker vikten av reformen.
Regeringen har ännu inte kommenterat specifikt kring frågan om de påstådda fuskkontrakten.
