Medan Kirunas nya badhus, en investering på 1,25 miljarder kronor, fortsätter att ta form, avslöjas nya sparåtgärder som drabbar kommunens mest sårbara grupper.
Bland annat har skolor och förskolor tvingats ta bort mjölk från menyerna, en åtgärd som mötts av frustration från föräldrar.
Kalla faktas granskning av kommunens mötesprotokoll avslöjar över 40 sparbeslut som fattats under det senaste året. Ett särskilt omdiskuterat beslut är att äldreboendet Movägen nekades en hjärtstartare, trots att det kan rädda liv i akuta situationer. Socialnämndens ordförande Siv Gunillasson-Sevä (S) förklarar att kostnaderna för utbildning av personalen var avgörande.
"Att utbilda 100-200 personer hade krävt stora resurser," säger hon och betonar att detta inte handlar om själva investeringskostnaden.
Experterna på Svenska rådet för hjärt- och lungräddning är starkt kritiska till kommunens prioriteringar. Generalsekreteraren Bodil Berggren menar att beslutet riskerar liv och att en hjärtstartare inte kräver förkunskaper för att användas.
"Det är en billig livförsäkring för de boende, personalen och besökare. Kommunen borde prioritera annorlunda," säger hon.
Trots att kommunens ekonomi belastas av stadsflytten och inflationen ifrågasätter många varför ett badhusprojekt fått gå före grundläggande säkerhetsåtgärder. Kritiken har intensifierats då badhuset framstår som en lyxig satsning i kontrast till besparingarna som påverkar barn och äldre.
Frågan många ställer sig är: Vad säger detta om kommunens värderingar och prioriteringar?
