Camilla Olofsson, änka till al-Qaida-ledaren Mohamed Moumou och tidigare anhängare av terrorstaten IS, avtjänar ett långt fängelsestraff för grova brott.
Trots detta larmar Kriminalvården nu om att hon fortsätter att sympatisera med våldsbejakande extremism och försöker rekrytera andra intagna till salafistiska kretsar.
Kriminalvården: Fortsatt påverkan och rekrytering
Enligt sekretessbelagda uppgifter från Kriminalvården bedöms Camilla Olofsson fortfarande ha kopplingar till extremistiska ideologier och aktivt försöka påverka andra.
– Vi ser mycket allvarligt på all form av uppvigling och påverkan inom våra anstalter, säger Adrian Russo, kriminalvårdschef vid Hinsebergsanstalten, rapporterar Expressen.
För att motverka detta arbetar anstalten med att omplacera och separera klienter som anses utgöra risker för varandra. Russo påpekar att sådana företeelser är ovanliga bland kvinnliga intagna, men att varje fall hanteras med stor försiktighet.
Olofsson: "Jag tar avstånd"
Camilla Olofsson avfärdar dock anklagelserna som långsökta. I ett skriftligt uttalande hävdar hon att hon tar avstånd från våldsbejakande organisationer och att anklagelserna inskränker hennes rätt att vara troende muslim.
– Jag tar starkt avstånd från de värderingar som [Kriminalvården] påstår att jag har, skriver hon.
Grova brott under IS-tiden
Camilla Olofsson dömdes för människohandel och medhjälp till våldtäkter mot barn under sin tid hos IS. Offren var ofta minderåriga flickor som tvingades in i äktenskap enligt IS-lagar. I samma mål dömdes en annan gärningsman för över 100 barnvåldtäkter.
Efter sin återkomst till Sverige arbetade Olofsson som personlig assistent och påbörjade studier för att bli undersköterska, innan hon greps och ställdes inför rätta.
Ansökte om permission
Camilla Olofsson har ansökt om permission för att få promenera och handla, men ansökan avslogs. Kriminalvården bedömer risken för återfall i våldsbejakande extremism som hög och har vidtagit åtgärder för att begränsa hennes rörelsefrihet.
Hög säkerhetsnivå
Kriminalvården uppger att man har höjt säkerheten kring Olofsson för att minimera risken för rekrytering och påverkan. Samtidigt kvarstår frågan om hur sådana aktiviteter kan stävjas på lång sikt inom svenska fängelser.
Fallet med Camilla Olofsson lyfter återigen fram problematiken med extremistisk påverkan inom kriminalvården och utmaningen att hantera högriskindivider på ett säkert och rättssäkert sätt.
