Ida Hansson
Falsk information sprids i snabb takt på sociala medier, och många svenskar har svårt att avgöra vad som är sant.
Just nu läser andra
I takt med att allt mer information delas på nätet blir det svårare att avgöra vad som är sant och falskt. Enligt en ny rapport från Internetstiftelsen har sex av tio svenskar sett falsk information på sociala medier under det senaste året, och hela fyra av tio har trott på osanna påståenden.
”Det är allvarligt att det finns en sån här stor förekomst av desinformation på sociala medier. För vi människor är ju beroende av kunskap för att bilda oss en bild av omvärlden,” säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen, till TV4 Nyheterna.
Han menar att det digitala informationslandskapet är en stor del av problemet, eftersom vem som helst kan publicera vad som helst utan någon granskning.
Studenter upplever svårigheter med källkritik
På Högskolan i Skövde har Källkritikens dag uppmärksammats med en utställning i skolans bibliotek. Där får besökare lära sig mer om hur man granskar källor, genom både informationsplanscher och litteratur i ämnet.
Läs också
Trots att akademiska miljöer ofta fokuserar på källhänvisningar och referenser, upplever många studenter att det är svårare att vara källkritisk i vardagen.
”Med sociala medier eller i verkligheten kan det vara lite annorlunda. Där har jag lite svårighet jämfört med skolan,” säger ekonomistudenten Zayn Adams.
Hur kan vi bli bättre på källkritik?
Rapporten visar att det inte bara är förekomsten av desinformation som är oroande, utan även att många fortfarande går på bluffar. Internetstiftelsen betonar att mer utbildning behövs för att stärka källkritiken, både i skolor och i samhället i stort.
Att vara mer skeptisk till information och alltid granska källan innan man delar något kan vara en avgörande faktor i att motverka spridningen av falska påståenden.
