På onsdagen fördömde Kreml uttalanden från den avgående Nato-chefen Jens Stoltenberg som "farliga", rapporterar Reuters.
Stoltenberg hade antytt att Ukrainas användning av västerländska långdistansmissiler för att attackera ryskt territorium inte skulle utlösa någon eskalering från Moskva.
Denna inställning går emot den ryske presidenten Vladimir Putins senaste varningar, där han hävdat att sådana handlingar skulle innebära direkt västerländsk inblandning i konflikten.
Ukrainas president Volodymyr Zelensky har förespråkat användningen av västerländska långdistansvapen, såsom de amerikanska ATACMS och brittiska Storm Shadow, för att begränsa Rysslands förmåga att genomföra attacker.
I en intervju med The Times avfärdade Stoltenberg oron för att dessa vapen skulle provocera fram en direkt konfrontation med Nato.
Kreml provocerat
Han påpekade att Putin tidigare hade satt upp röda linjer som inte ledde till någon eskalering och betonade att Natos militära styrka och kärnvapenavskräckning gjorde en direkt konflikt osannolik.
Kremls talesperson Dmitrij Peskov kritiserade Stoltenbergs uttalanden som "extremt provocerande och farliga" och anklagade honom för att inte ta Putins varningar på allvar.
Peskovs kommentarer speglar bredare ryska farhågor om det ökade västerländska militära stödet till Ukraina, som nu inkluderar avancerade missiler, stridsvagnar och F-16-stridsflygplan.
Strategisk bluff?
Samtidigt som diskussionerna fortsätter bland Ukrainas allierade om att tillåta djupare attacker mot ryskt territorium, har ryska tjänstemän antytt potentiella kärnvapensvar.
Chefen för Rysslands kärnvapentestanläggning uttalade nyligen att anläggningen är redo att återuppta tester om det skulle behövas.
Ukrainska framryckningar i ryska regioner, som Kursk, har förstärkt uppfattningen att det inte finns några definitiva "röda linjer", och vissa västerländska ledare ser Putins kärnvapenhot som en strategisk bluff.
