I takt med ökade geopolitiska spänningar har NATO och EU-ledare enats om att avsevärt höja försvarsbudgetarna för att hantera de växande säkerhetshoten, särskilt från Ryssland.
Högre försvarsbudgetar på väg
Enligt Portal Obronny planerar alliansen att revidera sin nuvarande försvarsutgiftströskel på minst 2 % av BNP – en standard som fastställdes 2014.
Vid EU-toppmötet i Bryssel den 3 februari betonade NATO:s generalsekreterare Mark Rutte vikten av ökade försvarsinvesteringar.
"Vi måste stärka försvarsutgifterna och öka den militära produktionen," sade Rutte. Han tillade att det slutliga beslutet om nya utgiftströsklar kommer att fattas 2025 efter en bedömning av varje NATO-lands säkerhetsbehov och kapacitet.
EU:s ledare har även enats om att åtgärda kritiska militära brister, inklusive luft- och missilförsvar, ammunitionstillgångar och transportlogistik.
EU:s säkerhetsutmaningar kräver enorma investeringar
Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen underströk behovet av att stärka Europas försvarskapacitet och pekade på att år av otillräckliga investeringar har gjort många länder sårbara.
"Europa behöver en grundläggande ökning av försvarsutgifterna. För att lyckas måste vi stärka vår industriella bas inom försvarssektorn," sade von der Leyen.
Under 2024 spenderade EU-länderna i genomsnitt 1,9 % av BNP på försvar, men prognoser visar att ytterligare 500 miljarder euro kommer att krävas under det kommande decenniet för att täcka de mest akuta säkerhetsbristerna.
Finansiering och internationellt samarbete
Trots enighet om att öka militärutgifterna kvarstår frågan om hur dessa kostnader ska finansieras.
Den europeiska kommissionen undersöker möjligheter att ge större flexibilitet i nationella budgetar, men några slutliga finansieringsavtal har ännu inte fastställts.
NATO:s förstärkta försvarsåtgärder kommer även att omfatta Arktis, en region av växande strategisk betydelse.
Rutte betonade vikten av ett starkare samarbete mellan NATO-medlemmar som USA, Kanada och de skandinaviska länderna för att motverka rysk och kinesisk aktivitet i området.
Beslutet kommer samtidigt som USA:s vicepresident JD Vance har riktat kritik mot Danmarks hantering av de arktiska farlederna vid Grönland.
Danmarks statsminister Mette Frederiksen försäkrade dock att landet förblir en viktig allierad till USA och betonade sitt lands engagemang för det transatlantiska försvaret.
