Nato kommer att slå mot ryska avfyrningsplatser om Ryssland attackerar, men alliansen har inga planer på att inleda en attack.
Det framhöll amiral Rob Bauer, ordförande för Nato:s militärkommitté, under en diskussion vid European Policy Centre.
Bauer underströk behovet av att Nato-länder investerar mer i luftförsvar och långdistansförmågor, med hänvisning till det fortsatta hotet från Ryssland. Han välkomnade alliansens ökade fokus på långdistanssystem och beskrev det som en nödvändig strategisk förändring.
"Tidigare, som en defensiv allians, var vår strategi att vänta tills vi blev attackerade och sedan försöka stoppa missilerna. Men det är mer effektivt att inte bara avvärja utan också slå mot avfyrningsplatserna i Ryssland om vi blir attackerade," förklarade Bauer.
Han tillade:
"Det är smartare att neutralisera hotet vid källan istället för att bara reagera. Om Ryssland attackerar skulle det vara avgörande att slå mot deras avfyrningsplatser för att skydda alliansens medlemmar."
Trots att han betonade Natos defensiva inställning erkände Bauer att förebyggande åtgärder som svar på ett omedelbart hot kan vara nödvändiga.
Ryssland försvagat efter två års krig
Bauer påpekade också att Rysslands militära kapacitet har försvagats efter mer än två års krig. Han beskrev landet som ett mindre hot mot Nato än det var i februari 2022.
Estlands nyckelroll i Nato:s strategi
Som en del av förberedelserna för en potentiell konflikt med Ryssland har Nato tilldelat Estland en central roll i sin strategiska plan.
Estland ska stärka sin långdistanskapacitet och fokusera på potentiella mål inom Ryssland. Generalmajor Vahur Karus, chef för Estlands försvarsmakt, betonade vikten av att identifiera specifika mål för att skydda Natos östra flank.
