Till 2024 kommer 19 Nato-medlemmar att tilldela minst 2% av deras BNP till försvar, vilket markerar en betydande ökning av investeringar sedan 2014.
Denna trend förväntas fortsätta fram till Nato-toppmötet som är planerat till juli i Washington.
"Om du kombinerar den kollektiva BNP:n för Europeiska NATO-allierade, kommer de att spendera 2% av deras kollektiva BNP på försvar. Detta är en viktig milstolpe och en tydlig demonstration att allierade känner igen behovet av att investera mer i säkerhet efter Putins återinvasion av Ukraina," sa Vita Husets pressekreterare Karin Jean-Pierre.
Vita Huset är optimistiskt över att Nato-medlemmarna kommer att öka deras försvarsfinansiering, särskilt i förväntan av toppmötet i Washington, även om det inte har specificerat några exakta finansiella mål eller det förväntade antalet länder att höja deras bidrag, enligt Jean-Pierre.
Bloomberg rapporterade den 11 mars att under deras USA-besök, skulle Polens president Andrzej Duda och premiärminister Donald Tusk föreslå att Nato-medlemmarna ökar deras försvarsutgiftsbaslinje från 2% till 3% av BNP.
Kontroversiellt uttryckte USA:s presidentkandidat Donald Trump sin avsikt i februari att "uppmuntra" rysk aggression mot Nato-stater han anser underbidrar till försvarsinsatserna.
Vita Huset kritiserade Trumps uttalande, och kallade det för "fruktansvärt" och "onormalt."
Tysklands försvarsminister Boris Pistorius varnade i februari för potentialen för ryska attacker på Nato-territorium inom de nästa fem till åtta åren.
Dessutom varnade Estnisk underrättelsetjänst den 13 februari om Rysslands förberedelser för en militär uppgörelse med Väst under det kommande decenniet, som kan motverkas av Natos strategiska militära upprustning.
Den 16 februari rapporterade Financial Times, baserat på ukrainsk underrättelse, att Putin förbereder sig för en konflikt mot de baltiska staterna, planerar att dubbla den ryska militära närvaron längs gränserna med de baltiska staterna och Finland.
