Ida Hansson
Från den 1 april upphör kravet på tillstånd för kamerabevakning – en förändring som aktualiserats ytterligare efter skolskjutningen i Örebro.
Just nu läser andra
Masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro har satt ljuset på säkerhetsfrågor i skolmiljöer. Men trots lagändringen den 1 april är det inte fritt fram att montera upp kameror i skolor – eller på andra platser där integritetsintresset är högt.
Det är fortfarande kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen (GDPR) som gäller. Verksamheter måste själva göra en noggrann bedömning av om bevakningen är proportionerlig och berättigad.
IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, som tidigare hanterat tillståndsansökningar, kommer även i fortsättningen att ha tillsynsansvar.
– Får vi in ett klagomål om integritetskränkning kan vi göra en tillsyn som får visa om kamerabevakningen är tillåten eller inte, säger Sebastian Caicedo Gordh, om myndigheten planerar riktade granskningar mot exempelvis skolor, säger Sebastian Caicedo Gordh, jurist på IMY, till SVT Nyheter.
Tillståndsplikten är alltså ersatt med ett större eget ansvar. Nu är det upp till varje aktör att väga bevakningsintresset mot enskildas rätt till privatliv.
– Nu försöker vi vägleda och informera för att man ska kunna göra den här avvägningen korrekt, säger Caicedo Gordh.
Läs också
För att kamerabevakning ska vara laglig krävs fortfarande att man först dokumenterar vad som hänt och gör en korrekt intresseavvägning.
IMY understryker att bevakning aldrig får ske slentrianmässigt.
