Mimmo Wiestål Fischetti
Utredning: Mer rättvisa betyg och färre elever utan gymnasiebehörighet.
Just nu läser andra
Sveriges betygssystem kan stå inför stora förändringar. En ny skala från 1 till 10, utan en skarp gräns för underkänt, föreslås av utredaren Magnus Henrekson.
Förslaget, som presenterades under en pressträff med skolminister Lotta Edholm (L), syftar till att skapa mer rättvisa betyg och minska betygsinflation, skriver SVT.se
Betygsskala utan underkänt
Det nuvarande systemet med A-F föreslås ersättas med en skala från 1 till 10, där betygen ska spegla elevernas faktiska kunskaper bättre.
En tydlig underkänd-gräns kommer att slopas för att fler elever ska få behörighet till gymnasiet. Skalan delas upp enligt följande: Källa: Regeringen.
Läs också
-
1-3: Mindre än godtagbara kunskaper
-
4-5: Godtagbara kunskaper
-
6-7: Goda kunskaper
-
8-9: Mycket goda kunskaper
-
10: Utmärkta kunskaper
– Kriterierna ska vara enkla att förstå och tydligt kopplade till kursplanerna, säger Magnus Henrekson.
Nationella slutprov ska väga tyngre
En annan viktig förändring är införandet av nationella slutprov i årskurs nio, vilka ska utgöra 30 procent av en elevs meritvärde vid gymnasieantagningen.
I dag baseras meritvärdet enbart på lärarnas betygsättning under läsåret.
De nya slutproven ska rättas digitalt och centralt och genomföras i fem ämnen: svenska, engelska, matematik, SO och NO.
– De nationella proven måste vara en del av ditt meritvärde, säger Henrekson.
Fokus på grundläggande kunskaper och ny läroplan
Skolminister Lotta Edholm betonar att betygssystemet i dag har stora brister och inte speglar elevernas kunskaper på ett rättvist sätt.
Därför krävs även en ny läroplan, med fokus på grundläggande färdigheter som läsning och skrivning.
Utöver betygen och läroplanen kommer regeringen också att se över elevhälsan och lärarnas arbetssituation. En utredning ska bland annat föreslå hur elevhälsan kan förbättras och hur lärarnas administrativa börda kan minska.
Friskolor och skolpeng granskas
Regeringen planerar även att se över friskolornas system och de problem som finns kopplade till skolpengen. Ett delbetänkande om detta väntas senare i vår.
Förslagen markerar en stor förändring av det svenska skolsystemet, men om och när de kan bli verklighet återstår att se.
