ÖB varnar: Fredsbevarande styrkor i Ukraina kan bli en fälla

Det europeiska säkerhetsläget är mer komplicerat än på länge, och frågan om en möjlig fredsbevarande insats i Ukraina har hamnat i fokus.

Flera länder, däribland Frankrike och Storbritannien, har uttryckt beredskap att skicka trupper för att säkra en vapenvila. Sverige har ännu inte tagit ställning – men enligt ÖB Michael Claesson är det för tidigt att utesluta svensk medverkan.

Svenska militära resurser kan bli aktuella

Även om inget konkret uppdrag har formulerats ännu, konstaterar Claesson att Sverige har militära förmågor som kan vara värdefulla i ett sådant sammanhang.

Han betonar dock att en fredsstyrka förutsätter ett formellt fredsavtal, vilket ännu inte existerar.

”Till att börja med så finns det inget fredsavtal och det finns heller inget fast koncept eller uppdrag för hur en sådan styrka skulle se ut. Det är saker som måste komma på plats innan vi kan göra någon slutlig bedömning,” säger han i SVT:s Aktuellt.

Stor risk för ryska påverkansoperationer

Samtidigt som diskussionen om fredsbevarande trupper pågår, varnar Claesson för att en sådan insats skulle vara förknippad med stora faror.

”Det är en krigsmiljö som är mycket farlig och mycket känslig. Jag är som många andra övertygad om att det här är ett intressant spelfält för Ryssland att på olika sätt utnyttja,” säger han.

Ryssland har en lång historia av att påverka och manipulera säkerhetspolitiska situationer till sin egen fördel, och en fredsinsats skulle kunna ge Kreml ytterligare en spelbricka i konflikten.

Upprustning i Europa leder till långa leveranstider

Samtidigt rustar Sverige och andra europeiska länder upp sina försvar, men enligt Claesson innebär den omfattande militära upprustningen långa leveranstider och fördröjningar.

Enligt Claesson görs det väldigt mycket och Sverige investerar oerhörda summor i bland annat materiel. Trots detta är han inte orolig över Sveriges förmåga att anpassa sig till det nya säkerhetsläget.