Detta mönster har framkommit i flera polisutredningar rörande grova våldsbrott under det senaste året.
Tre grupper identifieras som särskilt utsatta för gängens rekrytering: pojkar generellt, personer med intellektuella funktionshinder och ensamkommande flyktingbarn. Trots att ensamkommande tidigare var mer frekvent rekryterade, fortsätter dessa grupper att vara i riskzonen, enligt SVT Nyheter.
Enligt Thomas Johansson, polisens presstalesperson, har flickor börjat synas mer i utredningar kopplat till grova våldsbrott.
Utnyttjande av Lagstiftningen
Kriminella gäng utnyttjar lagstiftningen kring ungdomsbrott för att locka unga till sin verksamhet. De övertygar ungdomar mellan 15 och 17 år om att de inte kommer att få fängelsestraff utan istället placeras i andra institutioner.
Detta används som en strategi för att få ungdomar att tro att det är mindre riskfyllt att begå brott i denna ålder.
Sedan början av 2023 har 14 ungdomar från Blekinge och nordöstra Skåne rekryterats av kriminella gäng. Dessa ungdomar, varav hälften är under 18 år, är misstänkta för grova vapenbrott, mord, mordförsök och allmänfarlig ödeläggelse.
Bland de rekryterade finns både ungdomar med tidigare kriminell bakgrund och sådana utan någon tidigare historia av brott.
Fall av unga flickor
Ett särskilt uppmärksammat fall involverar en 17-årig flicka från Karlskrona, som står åtalad för mordförsök på två personer i Bromma den 15 september förra året. Flickor som lockbeten är fortfarande relativt ovanligt, men deras involvering har ökat enligt polisen.
Polisen arbetar aktivt med att identifiera och förhindra dessa rekryteringsförsök, men utmaningen är stor då gängen ständigt förändrar sina metoder. Det är avgörande att både föräldrar och samhället är medvetna om denna utveckling och samarbetar med myndigheter för att skydda ungdomar från att dras in i kriminell verksamhet, enligt SVT.
