Tyskland ser nu över sin inställning till kärnvapen i takt med att oron ökar för en eventuell förändring i USA:s säkerhetspolitik under Donald Trumps presidentskap. Enligt Digi24 förbereder den nya tyska koalitionsregeringen en kraftig ökning av försvarsutgifterna och undersöker alternativa säkerhetslösningar.
Friedrich Merz, som tros bli Tysklands nästa förbundskansler, har uttryckt en vilja att arbeta för en mer självständig europeisk kärnvapenavskräckning och förespråkar ett tätare samarbete med Frankrike och Storbritannien.
Detta innebär en avvikelse från tidigare tysk politik, som länge har förlitat sig på det amerikanska kärnvapenparaplyet genom Natos delade kärnvapenprogram.
Växande stöd för kärnvapensamarbete bland befolkning och politiker
Under decennier har en majoritet av tyskarna motsatt sig att ha amerikanska kärnvapen på sitt territorium. Men Rysslands invasion av Ukraina har lett till en kraftig förändring i opinionen. En undersökning från 2022 visade att 52 % av tyskarna nu stödjer att landet behåller eller till och med utökar sin kärnvapenkapacitet – en dramatisk ökning från de 14 % som var för detta 2021.
Tyskland har idag omkring 20 amerikanska kärnvapenbomber placerade vid Büchel Air Base och har förbundit sig att köpa F-35-stridsflygplan som kan bära dessa vapen. Men med osäkerheten kring USA:s framtida försvarsåtaganden överväger Berlin nu en närmare kärnvapensamordning med Paris och London. Frankrikes president Emmanuel Macron har visat sig positiv till detta och signalerat öppenhet för en europeisk kärnvapenstrategi.
Europas väg mot kärnvapenautonomi?
Idén om ett europeiskt kärnvapensamarbete får allt större stöd, men det finns fortfarande utmaningar. Kritiker ifrågasätter om Frankrike och Storbritannien, med sina relativt små kärnvapenarsenaler, kan erbjuda en trovärdig avskräckning jämfört med USA. Dessutom väcker den politiska instabiliteten i båda länderna oro kring långsiktiga försvarsåtaganden.
Trots detta verkar Tyskland fast beslutat att utforska nya försvarsstrategier. Med den växande osäkerheten kring relationen mellan USA och Europa tar Berlin nu steg mot en säkerhetspolitik som inte längre är helt beroende av amerikanskt skydd.
