Vladimir Putins besök i Astana för toppmötet med den kollektiva säkerhetspakten CSTO uppmärksammade de växande spänningarna mellan Ryssland och Kazakstan, rapporterar WP.
Mötet väckte även oro över Rysslands retorik kring Ukraina och dess bredare geopolitiska ambitioner.
Under toppmötet kallade Putin Kazakstan för ett "rysktalande land", en beskrivning som delvis är korrekt eftersom ryska har officiell status där. Kazakstans president Kassym-Jomart Tokajev gav dock ett subtilt men kraftfullt svar.
När han delade scen med Putin höll Tokajev sitt tal på kazakiska, vilket överraskade den ryska delegationen. Putin och hans team tvingades snabbt ordna fram översättningsutrustning för att kunna följa talet.
Anton Gerasjtjenko, tidigare rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, beskrev händelsen som "trolling på en hög nivå". Tokajevs diplomatiska manöver signalerade Kazakstans ökande vilja att frigöra sig från Moskvas inflytande. Denna förändring har blivit tydlig genom flera av regeringens senaste beslut.
I slutet av 2024 meddelade Kazakstan exempelvis att man motsätter sig Rysslands användning av landets territorium för att undvika internationella sanktioner. Dessa åtgärder pekar på en allt djupare spricka mellan de två länderna.
Toppmötet blottlade även interna spänningar inom CSTO. Armeniens ledare valde att utebli från evenemanget, vilket speglar landets ökande missnöje med alliansen. Armenien har successivt distanserat sig från CSTO genom att avbryta sitt deltagande i militära övningar och dra tillbaka sitt finansiella stöd.
Under toppmötet gjorde Putin dessutom kontroversiella uttalanden om Ukraina, där han hotade att använda ballistiska missiler om Kyiv skulle utveckla kärnvapenambitioner. Uttalandena underströk Rysslands fortsatta aggressiva hållning i regionen.
Trots dessa spänningar undertecknade CSTO:s ledare 14 dokument, vars innehåll fortfarande är okänt. Diskussionerna inkluderade bland annat planer på att fira slutet av andra världskriget år 2025.
