Ryssland har infört flera nya riktlinjer i sin kärnvapendoktrin, ett dokument som definierar de situationer där landet kan överväga att använda kärnvapen.
Bland de nya tilläggen nämns möjligheten att svara med kärnvapen vid en betydande samling fientliga flygplan eller andra luftburna vapen som korsar ryska gränser.
Doktrinen specificerar också att attacker med konventionella vapen mot Ryssland eller Belarus, som anses utgöra ett "kritiskt hot" mot suveränitet eller territoriell integritet, kan mötas med kärnvapen.
En tredje part
En stor förändring är inkluderingen av tredje parter i doktrinen. En aggression från en icke-kärnvapenstat, där en kärnvapenmakt är inblandad direkt eller indirekt, kan nu betraktas som en gemensam attack mot Ryssland.
Vidare kan en enskild stats handlingar inom en militär koalition anses vara en aggression från hela koalitionen.
Utöver doktrinförändringarna har Ryssland dragit tillbaka sin ratificering av CTBT, ett internationellt avtal som förbjuder kärnvapenprov. Det rapporterar SVT Nyheter.
Dessutom har Kreml meddelat att man inte planerar att förnya START-avtalet med USA när det löper ut 2026. START-avtalet begränsar antalet utplacerade kärnvapen och har varit en viktig del av den globala vapenkontrollen sedan 2011.
Reaktion på USA:s beslut
Ändringarna i doktrinen kommer kort efter att det rapporterats att USA gett Ukraina tillstånd att använda amerikanska långdistansvapen mot ryska mål.
Enligt Kreml har denna utveckling, tillsammans med andra "yttre hot", drivit fram revideringen av doktrinen.
Redan i september aviserade Ryssland att förändringar i doktrinen var på gång. De nya riktlinjerna är en utökad version av den tidigare doktrinen från 2020, som främst handlade om självförsvar och skydd av Rysslands suveränitet.
