Säkerhetspolisen, Säpo, får skarp kritik i en ny granskning från Riksrevisionen, som publicerades nyligen. Det är den första heltäckande granskningen av myndigheten och resultatet visar på flera allvarliga brister i verksamheten, skriver Aftonbladet.
Effektivitetsproblem och informationsbrister
Granskningen, som inleddes i november 2023, belyser effektivitetsbrister inom Säpos arbete. Riksrevisionen anser att regeringen bör ställa tydligare krav på att få information om hur myndighetens arbete fortlöper.
Ett särskilt fokus i rapporten ligger på Säpos hantering av personuppgifter. En långsiktig strategi efterfrågas, vilket skulle kunna förbättra möjligheterna att identifiera och koppla samman individer som utgör hot mot Sveriges säkerhet.
– Sådana möjligheter finns exempelvis hos Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, påpekas det i rapporten.
Otydlig styrning och AI-behov
En annan viktig punkt i granskningen är Säpos interna styrning, där ansvar och befogenheter riskerar att bli otydliga, särskilt inom informationsinhämtning och bearbetning.
– Tillsynen fokuserar idag främst på förutsättningarna för säkerhet, som säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplaner, men inte på de faktiska säkerhetsskyddsåtgärderna, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.
Dessutom framhålls vikten av att Säpo börjar använda artificiell intelligens för att hantera den stora mängden data som myndigheten arbetar med. En sådan lösning skulle kunna effektivisera både informationsbearbetning och analys.
Riksrevisionens rekommendationer
Rapporten avslutas med en uppmaning till regeringen att agera för att stärka Säpos effektivitet och förmåga. Genom bättre styrning och långsiktig hantering av personuppgifter skulle myndigheten kunna ta viktiga steg framåt i kampen mot hot mot Sveriges säkerhet.
Nu väntar regeringen på en respons från Säkerhetspolisen om hur de planerar att adressera bristerna som framkommit i granskningen.
