Mimmo Wiestål Fischetti
Tre år efter invasionen – Sverige rustar upp i historisk omfattning.
Just nu läser andra
Sverige har genomgått en omfattande förändring av sin försvars- och utrikespolitik sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.
Beslutet att gå med i Nato blev en direkt konsekvens av kriget, och Sverige är idag en av de största bidragsgivarna till Ukrainas försvar, både ekonomiskt och militärt.
Samtidigt pågår en omfattande svensk militär upprustning där försvarsbudgeten förväntas nå 186 miljarder kronor per år 2030 – mer än dubbelt så mycket som före invasionen.
USA:s tvekan skapar oro i Europa
Samtidigt som Sverige och andra europeiska länder höjer sina försvarsutgifter, har USA:s agerande skapat osäkerhet, skriver SVT Nyheter.
Läs också
Den transatlantiska länken, som länge varit en grundsten i Europas säkerhetsarkitektur, ifrågasätts nu på ett sätt som skapar politiska spänningar. Europeiska ledare ser ett behov av att stärka sin egen försvarsförmåga för att minska beroendet av USA.
Rysslands krigsekonomi – större än hela Europas försvarsbudget
Enligt forskningsinstitutet IISS har Ryssland ställt om sin ekonomi för att maximera militär produktion. Deras försvarsbudget har ökat med 42 procent och uppgår nu till 5 000 miljarder kronor, vilket innebär att Ryssland lägger mer pengar på militären än hela Europa tillsammans.
Till skillnad från europeiska länder, som köper militär utrustning på den globala marknaden till högre priser, tillverkar Ryssland det mesta av sin krigsmateriel inom landet.
Hotet om en framtida rysk krigsinsats i Europa
Flera västeuropeiska underrättelsetjänster varnar nu för att Ryssland, inom bara några år, kan vara redo för ett storskaligt krig i Europa. En möjlig vapenvila i Ukraina skulle dessutom frigöra ryska resurser för nya militära operationer.
Detta har fått EU att diskutera möjligheten att finansiera en europeisk upprustning genom gemensamma lån – något som tidigare varit kontroversiellt.
Politiskt tryck på regeringen att öppna för EU-lån
Sveriges regering har hittills varit skeptisk till gemensamma EU-lån, men det politiska trycket ökar. Socialdemokraterna och Centerpartiet driver nu frågan, vilket kan leda till en inrikespolitisk konflikt om hur Sveriges försvarssatsningar ska finansieras framöver.
Med ett Ryssland som kraftigt ökar sin militära kapacitet samtidigt som USA:s engagemang i Europa ifrågasätts, står Europa inför ett strategiskt vägval. Hur Sverige och EU agerar de kommande åren kan bli avgörande för säkerheten på kontinenten.
