Lagen, som godkändes genom en folkomröstning i mars 2021 med en knapp majoritet på 51,2 % av de schweiziska väljarna, riktar sig mot fullständiga ansiktstäckningar, inklusive traditionella religiösa plagg som burka och niqab.
Bestämmelsen införs inom ramen för den federala lagen om förbud mot ansiktstäckning. Syftet med lagen är att begränsa användningen av ansiktstäckningar i offentliga utrymmen för att underlätta identifiering och förbättra synligheten i det offentliga rummet, enligt Digi24.
Böter vid överträdelser
Den som bryter mot förbudet riskerar böter. Mindre överträdelser hanteras genom en administrativ bot på 100 schweiziska franc (CHF), som kan betalas direkt på plats.
Om någon vägrar betala den administrativa boten kan straffet höjas till 1 000 CHF, vilket hanteras genom en standardrättslig process. Detta dubbla bötessystem syftar till att minska byråkratin samtidigt som det säkerställer efterlevnad.
Kräver förhandsgodkännande
Det finns undantag för vissa platser och situationer. Förbudet mot ansiktstäckning gäller inte inom diplomatiska eller konsulära områden och omfattar inte flygplan.
Även platser för tillbedjan och andra heliga rum är undantagna, vilket möjliggör religiösa ritualer i dessa specifika miljöer. Dessutom tillåts ansiktstäckningar för hälsoskäl, säkerhet eller väderrelaterade behov, såsom medicinska masker eller vinterkläder.
Lagen gör även undantag för schweiziska kulturtraditioner och konstnärliga evenemang. Ansiktstäckningar kommer att vara tillåtna för framträdanden, underhållning och vissa reklamändamål.
I vissa fall kan ansiktstäckningar användas vid offentliga sammankomster, förutsatt att förhandsgodkännande finns och att det inte äventyrar allmän ordning eller säkerhet.
Debatt och kritik
Denna lagstiftning, som följer liknande regler i Frankrike, Belgien och Nederländerna, har väckt omfattande debatt.
Förespråkare menar att förbudet är i linje med schweiziska värderingar om öppenhet och transparens, vilket bidrar till tydligare identifiering i offentliga miljöer och främjar social integration.
Kritiker ser däremot lagen som en inskränkning av personlig och religiös frihet, särskilt eftersom den uppfattas rikta sig mot muslimska samhällen.
Förslaget, som under 2021 gick under benämningen ”anti-burka-initiativet”, möttes av kraftig kritik för att vara diskriminerande och inkräkta på individens rätt att själv bestämma hur de presenterar sig i offentligheten.
Trots kritiken fick lagen majoritetsstöd, vilket återspeglar oro över integration och säkerhet i landet.
