Den kommande budgeten från den svenska regeringen, som förhandlats fram tillsammans med Sverigedemokraterna, har mötts av kritik från oppositionen.
Sammanlagt beräknas de föreslagna åtgärderna kosta staten närmare 18 miljarder kronor, där sänkta skatter för både arbetstagare och pensionärer står för 13,5 miljarder av den summan.
Oppositionen, med Socialdemokraternas Mikael Damberg i spetsen, är skeptisk och ifrågasätter vem som egentligen gynnas av reformerna.
"Det är märkligt att när man summerar högerregeringens skatteförslag är det alltid mest pengar till de mest förmögna människorna. Dessutom, den här gången lånar man till skattesänkningar", säger Damberg enligt SVT Nyheter. Han menar också att låg- och medelinkomsttagare inte får tillräckligt stöd.
Finansminister Elisabeth Svantesson försvarade däremot förslagen vid en pressträff och poängterade vikten av att återstarta ekonomin efter en tuff lågkonjunktur och hög inflation. Hon betonar att det är ett steg i rätt riktning för att få fart på ekonomin igen.
De föreslagna skattesänkningarna kommer i snitt innebära 2 600 kronor mer per person och år för arbetstagare, motsvarande 216 kronor i månaden, enligt regeringen.
För pensionärer blir det en genomsnittlig sänkning på 1 400 kronor årligen när indexeringen räknas in. Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, Oscar Sjöstedt, tillägger att reformerna främst kommer gynna låg- och medelinkomsttagare.
Regeringen presenterar också planer på lättnader för sparande. Den föreslagna reformen innebär att de första 150 000 kronorna som sparas på ett så kallat ISK-konto blir skattefria, och den nivån ska höjas till 300 000 kronor år 2026.
"Nu blir det enklare att genom sparande bygga upp ett ”fuck off”-kapital. Det ska vara en fri- och trygghet att veta att man kan ta sig ur oönskade situationer," säger Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Cecilia Rönn.
Den fullständiga budgeten kommer att presenteras den 19 september.
