Ida Hansson
Sveriges försvarsbudget kan behöva utökas kraftigt för att möta Nato:s nya målsättning. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) öppnar nu för att låna pengar för att snabbt stärka försvaret, men Finanspolitiska rådet varnar för konsekvenserna av ökad skuldsättning.
Just nu läser andra
Sveriges försvarsutgifter ligger idag på 138 miljarder kronor, motsvarande 2,4 procent av BNP. En ökning till 3,5 procent skulle kräva ytterligare 65 miljarder kronor årligen, något som fått regeringen att överväga olika finansieringsalternativ.
Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten varnar för att lån kan bli en börda för framtida generationer.
”Man kan väl låna lite på marginalen, men då är det viktigt att vi kommer överens om det. Det blir billigare för oss som lever nu – men är det rättvist? Kommande generationer kommer få betala,” säger han i SVT Agenda.
Heikensten förespråkar istället skattehöjningar, bland annat genom en återinförd fastighetsskatt.
Svantesson: Lån kan vara en lösning
I SVT:s Agenda bemötte finansminister Elisabeth Svantesson kritiken och menade att Sverige har starka statsfinanser som möjliggör tillfälliga lån för att stärka försvaret.
”Ett av många alternativ att diskutera är om vi under några år ska låna för att snabbt komma upp i en ny nivå,” säger hon.
Hon betonar dock att detta måste vara en kortsiktig lösning för att undvika en långsiktig skuldbörda.
Skattehöjningar avfärdas
Svantesson ser istället tillväxt och omprioriteringar inom statens utgifter som nyckeln till en hållbar finansiering.
”Att höja skatter sitter inte på min favoritlista, för risken finns då att man minskar trycket mot tillväxt och konkurrenskraft,” säger hon i programmet.
Regeringens inställning har mött både stöd och kritik, och debatten om hur Sverige ska finansiera sin militära upprustning lär fortsätta.
