Sverige kan stå inför en sänkning av straffmyndighetsåldern, en fråga som har väckt starka reaktioner och delat både politiker och experter. På tisdag väntas den utredning, som tillsattes av Tidöpartierna 2023, lägga fram sitt förslag.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att ungdomsbrottsligheten har nått kritiska nivåer och kräver nya lösningar. Han påpekar att 120 barn under 15 år under 2024 misstänktes för mord eller inblandning i mordärenden.
"Bakom varje siffra finns ett brottsoffer och anhöriga som inte får upprättelse. Om vi inte kan arbeta effektivt preventivt måste vi våga prova nytt," säger Strömmer i SVT Nyheter.
Europas genomsnitt och barnens rättigheter
Gunnar Strömmer lyfter fram att den genomsnittliga straffmyndighetsåldern i Europa är 14 år och att Sverige därför bör överväga att följa samma väg.
Samtidigt uttrycker flera barnrättsorganisationer oro och menar att förslaget går emot svensk tradition vad gäller barns rättigheter.
Kritik mot sänkt straffålder
Centerpartiets rättspolitiska talesperson Ulrika Liljeberg anser att en sänkning av straffmyndighetsåldern inte är rätt väg att gå:
"Det är inte straff som avhåller 14-åringar från brott. De har inte det konsekvenstänket," säger hon.
Tidigare erfarenheter från Danmark ger också kritikerna stöd. Där sänktes straffmyndighetsåldern till 14 år 2010, men beslutet drogs tillbaka två år senare efter att brottsligheten bland unga hade ökat.
Kriminologen Britt Østergaard Larsen menar att rättsväsendet kan förstärka ungdomars kriminella bana:
"När man kommer i kontakt med rättsväsendet så riskerar man att stämplas som kriminell och komma i kontakt med andra kriminella," säger hon.
