Sverige står nu inför att ta emot ett antal kamphundar från Irland, där ett nyligen infört förbud mot American XL bully-hundar har tvingat många hundhem att avliva djuren.
Hundar utan hem, en svensk förening, har dock räddat 22 av dessa hundar som nu är på väg eller redan har anlänt till Sverige.
Föreningen har vädjat till svenska hushåll om att öppna sina hem för dessa hundar, men räddningsaktionen har skapat en diskussion om riskerna med att ta emot denna ras.
Det irländska förbudet införs efter en rad allvarliga hundattacker där människor skadats och till och med dödats.
En kvinna i Limerick miste livet och i sydöstra Irland blev en pojke och ett spädbarn allvarligt skadade, vilket tvingade regeringen att agera. Regeringen framhåller att förbudet infördes för att skydda den allmänna säkerheten.
Från och med 1 oktober blir det därför förbjudet att äga, föda upp, importera eller sälja American XL bully-hundar på Irland, vilket innebär att många hundar kommer att behöva avlivas om de inte hittar nya hem.
Hundcoachens varning – "Oreglerad avel är problemet"
Den svenske hundcoachen Fredrik Steen har uttryckt sin oro över hur denna räddningsinsats hanteras. Han betonar att det inte är rasen i sig som är farlig, utan den oreglerade aveln, vilket gör att man inte kan förutsäga hur dessa hundar kommer att bete sig.
"Enskilda raser är inte ett problem, det är en lögn. Problemet är den oreglerade aveln", säger Fredrik Steen i Nyhetsmorgon. Han menar att det krävs en stor kunskap och ett enormt ansvar för att hantera dessa hundar, och han ifrågasätter om tillräcklig expertis finns.
Steen fortsätter och varnar för att det är svårt att avgöra vilka hundar som är lämpliga att placera i familjehem. Han anser att det bästa vore om polisens hundtjänst, som har erfarenheten och kunskapen, deltog i bedömningen av vilka hundar som kan omplaceras.
Föreningen försvarar insatsen
Trots varningarna står föreningen Hundar utan hem fast vid att de kan säkerställa en trygg omplacering av hundarna.
Föreningens ordförande, Tove Eriksson, betonar att de har lång erfarenhet av att omplacera hundar från Irland och ser inga större hinder för att göra det på ett säkert sätt.
"Vi har omplacerat hundar från Irland sedan 2005 och följer alltid våra kriterier för mental och fysisk hälsa", säger Eriksson. Men samtidigt är hon kritisk till den korta tidsfristen som den irländska regeringen satt upp för att omplacera hundarna.
