Svenska hushåll går på knäna – medan Danmark njuter av högkonjunktur

Små marginaler för vanliga hushåll

Många svenska arbetarhushåll lever i dag med marginaler så små att minsta förändring kan slå hårt mot ekonomin. Trots tecken på återhämtning i form av reallöneökningar och fallande räntor, är köpkraften fortfarande betydligt lägre än före kriserna som följde på pandemin och kriget i Ukraina.

– Folk får vardagen att gå ihop, men om något går snett går det snabbt utför, säger LO-ekonomen Peter Gerlach.

Reallöner ökar – men inte köpkraften

Enligt LO:s nya rapport ”Arbetarhushållen – inte råd att förlora jobbet”, som Gerlach skrivit tillsammans med kollegan Anna Almqvist, är hushållens ekonomiska förbättringar missvisande. Även om inkomsterna nu närmar sig nivåerna från 2021 i kronor räknat, är värdet på pengarna inte detsamma längre, skriver Aftonbladet. 

– En tusenlapp i dag har inte samma värde som 2021. Det påverkar vad man faktiskt har råd med, säger Peter Gerlach.

Sämre än innan pandemin

LO har sammanställt data från SCB, Konsumentverket, banker och fackförbund för att få en tydlig bild av hushållens ekonomiska situation. Slutsatsen är att hushållen i dag har det tuffare än innan pandemin – och att risken att hamna i ekonomisk kris vid arbetslöshet är stor.

– Det är framför allt tufft om man står utan jobb. Många går redan back varje månad, säger Gerlach.

Minus varje månad för många

Under åren 2023 och 2024 visade LO:s siffror att ett stort antal hushåll levde med negativa marginaler – alltså att de varje månad gick minus, även om det inte betydde att man levde under existensminimum.

– Konsumentverket har en definition av vad som räknas som ”normal konsumtion”. Den inkluderar till exempel cyklar och spelkonsol för en familj. Att ligga under den nivån innebär att man inte når upp till en standard som samhället betraktar som normal, förklarar Gerlach.

När räntan slog till – och hyrorna steg

Rapporten visar att kostnader för mat och boende är de största faktorerna bakom de ekonomiska problemen. För villaägare var det räntehöjningarna och energikostnaderna som slog först. Nu är det främst hyresgäster som drabbas hårdast.

– Hushåll med ägt boende tog den första smällen när räntor och elpriser rusade. Nu är det hyresgästerna som kämpar – hyrorna har ökat kraftigt de senaste två åren, säger Gerlach.

Familj i Alvesta – en kamp mot marginalerna

Ett exempel i rapporten visar hur en familj i Alvesta klarat sig. Pappan arbetar heltid inom industrin, mamman jobbar 80 procent inom barnomsorgen. De har två barn, bor i villa och kör mycket bil. Så länge båda arbetar är marginalerna små – men när mannen förlorar jobbet blir det ekonomiskt ohållbart.

Ensam mamma i Haninge – låga marginaler trots heltidsjobb

En annan typisk situation är en ensamstående mamma med ett barn i tonåren, som arbetar heltid i detaljhandeln. Hon bor i bostadsrätt med lån, har SL-kort och får underhållsstöd. Trots heltidstjänst är marginalerna minimala, vilket gör det svårt att hantera oväntade utgifter.

Ung kille i Norrköping – behovsanställd utan trygghet

Rapporten lyfter också en ung man i Norrköping som jobbar som restaurangbiträde. Han är behovsanställd och arbetar i snitt 80 procent. Bor i hyresrätt och åker kollektivt. Så länge han får timmar går det ihop – men ett tapp på schemat kan göra att han hamnar på minus direkt.

Storstadsfamiljerna – pressade trots heltidsarbete

LO-ekonomerna har även räknat på två typfamiljer i Stockholm och Göteborg. Båda består av två vuxna och två barn. Föräldrarna arbetar inom industrin och förskola – pappan heltid, mamman 80 procent. Trots heltidsarbete, barnomsorg och kollektivtrafikpendling visar siffrorna att hushållen bara har 2 000–3 000 kronor kvar efter nödvändiga utgifter – och det räcker inte lika långt längre.

LO:s krav: Regeringen måste agera

LO kräver nu att regeringen tar tag i situationen. Hushåll som tidigare kunde spara några tusenlappar i månaden, har nu knappt något över alls – och inflationen gör att de pengarna räcker till allt mindre.

– Arbetarfamiljerna pressas allt hårdare. Det finns inte längre något utrymme för att något ska gå fel, säger Peter Gerlach.

Danmark seglar i medvind – stark tillväxt och hög sysselsättning väntas

Medan svenska arbetarhushåll kämpar för att få ekonomin att gå ihop, visar Danmark ett helt annat mönster. Enligt den senaste prognosen från Vismændene, det danska konjunkturrådet, är landet mitt i en högkonjunktur med hög sysselsättning och stark BNP-tillväxt.

– Den danska ekonomin växer kraftigt och hushållen får allt mer att röra sig med, säger Peter Gerlach.

Prognos: Ekonomisk uppgång fortsätter

Vismændene förutspår en BNP-tillväxt på 2,3 procent under 2024 och 2,8 procent under 2025. Det är framför allt den starka exporten och ökad privat konsumtion som driver utvecklingen. Samtidigt förväntas de danska hushållen öka sin konsumtion i takt med att reallönerna stiger och räntorna sjunker.

Fallande räntor lyfter hushållen

Lägre räntor har inte bara minskat danskarnas bolånekostnader, de har också bidragit till att stärka bostadsmarknaden. Många danska familjer upplever därmed både ökade marginaler i vardagen och en stabilare ekonomisk framtid.

– Medan svenska hushåll pressas av höjda hyror och minskad köpkraft, ser danskarna fram emot bättre tider, konstaterar LO-ekonomerna i jämförelse.