Under Nato-befäl – med ökad säkerhetsrisk
Från och med i dag står den svenska styrkan i Lettland under Natos kommando som en del av försvarsalliansens multinationella stridsgrupp.
De 500 soldaterna från P 7 i Revingehed ingår nu i en internationell enhet med uppdrag att avskräcka och försvara Lettland vid ett ryskt angrepp.
Men utöver det militära uppdraget finns ett annat, mer osynligt hot: rysk underrättelseverksamhet, skriver Expressen.
Enligt svenska säkerhetsmyndigheter tros ryska spioner aktivt försöka samla information om de svenska soldaternas rutiner, interna strukturer och samverkan med andra Nato-enheter.
– Vi utgår från att det finns ett ryskt underrättelseintresse för oss här, säger Marcus Nilsson, kommunikationschef på P 7.
Must: ”Ryssland har nya underrättelsebehov”
Den svenska militära underrättelsetjänsten Must har redan varnat för det ökade ryska intresset i sin senaste årsöversikt.
Där framhålls att Natomedlemskapet innebär att svensk militär nu blir en del av Rysslands underrättelsemål, särskilt i samband med Natos operativa planläggning.
”Styrkans personal och verksamhet kommer likaså att bli föremål för de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsternas intresse”, skriver Must.
Eftersom det är första gången Sverige deltar i Lettlands Nato-styrka anses den svenska närvaron vara extra intressant för rysk underrättelsetjänst.
Hårdare regler för att skydda soldaterna
För att minska risken för att svenska soldater kartläggs och blir måltavlor för värvningsförsök har flera säkerhetsåtgärder införts:
Identitetsskydd – Endast befäl får skylta med fullständiga namn, majoriteten av soldaterna använder enbart förnamn.
Ingen mobilanvändning – För att försvåra övervakning och datainsamling är privata mobiltelefoner förbjudna.
Strikta permissionsregler – Soldater får inte röra sig ensamma under ledighet och inte lämna förläggningen utan sällskap.
Alkoholkonsumtion begränsas – Max två öl per person under permission för att minska risken för informationsläckor.
Kommunikationschefen Marcus Nilsson betonar att Ryssland är intresserat av hur Sverige fungerar i Nato-samarbetet, särskilt inom logistik och kommunikation.
– De vill veta hur vårt samband med andra enheter fungerar, hur vi hanterar försörjning och om vi har gemensamt kommandospråk. Allt sådant är potentiellt värdefull information för dem, säger han.
Ceremoni markerade den svenska närvaron
Den formella överlämningen av befälet ägde rum på Camp Valdemar i Ādaži, där den svenska styrkan officiellt blev en del av Natos multinationella brigad.
Vid ceremonin deltog bland andra Lettlands premiärminister Evika Siliņa, landets överbefälhavare Kaspars Pudāns, samt Sveriges statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonson.
Svenska styrkan kommer att tjänstgöra i sex månader under Nato-befäl, varefter en dansk enhet tar över.
Men redan nu står det klart att uppdraget inte bara handlar om militära insatser – utan också om att navigera i en komplex säkerhetsmiljö där varje rörelse kan vara av intresse för ryska spioner.
