Ida Hansson
Trots alarmerande statistik om hur ohälsosam arbetsbelastning skadar och dödar varje år, uteblir insatserna på många arbetsplatser.
Just nu läser andra
Ohälsosam arbetsbelastning är i dag den arbetsrelaterade dödsorsak som ökar snabbast i Sverige. Varje år dör uppskattningsvis 800 personer i förtid, till följd av stressrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och psykisk ohälsa. Men varför är det så svårt att vända utvecklingen?
Institutet för stressmedicin (ISM) har på uppdrag av Arbetsmiljöverket försökt besvara just den frågan. Inom ramen för myndighetens nollvisionsprogram 2022–2025 har forskare identifierat tio vanliga hinder som gör att arbetsgivare i välfärdssektorn misslyckas med att minska ohälsosam arbetsbelastning.
Enligt Magnus Åkerström, docent vid ISM, ligger problemen ofta i organisationens struktur.
– Förutsättningar för att genomföra verksamma åtgärder saknas ofta på flera nivåer i en organisation, från ledning till första linjens chefer. Om kommunikationen mellan nivåerna brister, vilket ofta händer i större organisationer, så blir det svårare att genomföra förbättringar av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, säger han i ett pressmeddelande.
Dessutom är produktivitet och ekonomiska mål ofta viktigare än arbetsmiljön.
– När den ohälsosamma arbetsbelastningen får konsekvenser som ökad sjukfrånvaro läggs större fokus på individen, istället för att komma tillrätta med organisatoriska och strukturella problem, fortsätter Åkerström.
Läs också
Arbetsmiljöverkets Ulrich Stoetzer menar att rapporten fyller en viktig funktion.
– Vi insåg att det behövs mer kunskap om vad det är som hindrar från att komma fram till verksamma åtgärder. Med ökad kunskap är det möjligt för oss att ge mer stöd och vägledning, säger han.
