Mimmo Wiestål Fischetti
Statistiken pekar ut Sverige – men bilden är mer nyanserad.
Just nu läser andra
Sverige hamnar i topp när EU-länder jämförs utifrån arbetslöshet – i alla fall enligt vissa siffror. Men bakom de höga procenttalen döljer sig en mer komplex verklighet, enligt experter som TT har pratat med.
Två olika sätt att mäta arbetslöshet
Nya siffror från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten i Sverige ligger på 7,1 procent. Det är en liten minskning från månaden innan, men fortfarande en hög nivå. Samtidigt visar SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) att arbetslösheten är drygt 9 procent – vilket placerar Sverige näst högst i hela EU, rapporterar TV4 Nyheterna.
Varför skiljer sig då siffrorna åt?
– Det är två olika metoder som fångar olika saker, förklarar Simon Ek, forskare vid IFAU.
Läs också
Arbetsförmedlingen räknar utifrån hur många som är inskrivna som arbetslösa. AKU däremot är en urvalsundersökning där slumpmässigt utvalda personer får svara på frågor om sin sysselsättning under en viss vecka.
Många räknas som arbetslösa – utan att vara inskrivna
Enligt AKU räknas alla som aktivt söker jobb som arbetslösa – oavsett om de är inskrivna på Arbetsförmedlingen eller inte.
– Det kan handla om studenter eller äldre som söker extrajobb men som inte har rätt till a-kassa och därför inte registrerar sig, säger Simon Ek.
EU-anpassad metod – men med lokala skillnader
AKU är utformad för att jämförelser mellan länder ska bli rättvisa, men resultaten påverkas ändå av hur arbetsmarknaden fungerar i varje land.
– I länder där det krävs att man söker jobb för att få ersättning är det troligare att fler uppger att de söker arbete, säger Ek.
Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, håller med:
– I Sverige räknas fler som arbetslösa än i många andra länder. Det gör att vår arbetslöshet ser högre ut.
Lägre ”öppen arbetslöshet” – ett bättre mått?
Spector menar att det vore mer rättvist att använda begreppet öppen arbetslöshet – alltså de som är inskrivna och redo att jobba utan att först behöva stöd eller utbildning.
Den siffran ligger på 3,7 procent – betydligt lägre än de 9 procent som ofta lyfts fram.
– Om man använde den siffran i jämförelser, skulle Sverige inte längre sticka ut lika mycket, säger hon.
