Efter ett utmanande år 2023, präglat av hög inflation och ökande räntor, har många svenskar känt av den påverkan det haft på hushållsekonomin.
Pandemin ledde till en ökning av sparandet, men nu är det dags att återuppta sparandet för att bygga upp en ny ekonomisk buffert.
Magnus Hjelmér, vardagsekonom vid ICA Banken, betonar vikten av att dra lärdom av de plötsliga kostnadsökningarna och återuppbygga bufferten när det är möjligt.
Swedbank ger klara riktlinjer på sin hemsida om sparande.
En tumregel är att lägga undan drygt tio procent av lönen efter skatt. Prioriteten bör vara att spara till en buffert, och Swedbank rekommenderar en buffert motsvarande två månadslöner.
Boendesituationen kan påverka buffertens storlek, där en villaägare kan behöva en större buffert än någon som bor i en hyreslägenhet.
Nordeas rekommendationer
Nordea delar liknande rekommendationer med en trygghetsbuffert på 2-3 månadslöner efter skatt för att täcka eventuella perioder av sjukdom eller arbetslöshet.
Dessutom betonas vikten av en akutbuffert på 10 000 - 30 000 kronor för oväntade utgifter. Rekommendationerna varierar beroende på individens livssituation.
Sparande med måtta
Claudia Wörmann, boendeekonom vid Hypoteket, poängterar till GP att sparandet bör vara målinriktat och inte spridas för mycket under året.
Hon betonar även att man inte bör spara mer än man har möjlighet till.
Om det inte är möjligt att spara varje månad bör man anpassa sparplanen.
Att följa dessa råd kan hjälpa hushåll att hantera ekonomiska utmaningar och skapa en stabilare ekonomisk grund inför det nya året.
