Johanna Ekman
Debatten om huruvida en masskjutning ska klassificeras som ett terrordåd har intensifierats, särskilt efter att polisen initialt avfärdade ett ideologiskt motiv.
Just nu läser andra
Frågan om hur terrorism definieras har återigen aktualiserats efter polisens första uttalande om en masskjutning.
Biträdande regionpolischef i Bergslagen, Niclas Hallgren, medger nu att myndigheten var för snabb med att utesluta ett ideologiskt motiv.
”Jag tycker nog att den var för avgränsande, nu i eftertanke. Det vi sa från början stämmer nog mer överens, vi hittade inga som helst faktorer som pekade på det då,” säger han i SVT Nyheter.
Jörgen Holmlund, säkerhetsexpert och lärare vid Försvarshögskolan, påpekar att det i nuläget inte finns några tydliga tecken på att dådet bör klassas som terrorism.
Läs också
Dock menar han att utredningen fortfarande pågår och att polisen kan komma att ändra sin bedömning om bevis pekar på att gärningsmannen drevs av invandringsfientlighet eller ett hat mot myndigheter.
Mats Fridlund, docent vid Göteborgs universitet och forskare inom terrorism, instämmer i att skolskjutningar sällan har ideologiska motiv. Däremot kan de ibland sammanvävas med andra drivkrafter.
”Det förekommer ibland, men då sammanvävt med andra motiv. Som Columbine-massakern 1999 där gärningsmännen delvis gjort det som protest mot mobbning,” säger Fridlund.
Holmlund förstår att många vill att dådet ska klassas som terrorbrott, men betonar att en sådan bedömning måste grunda sig på tydliga bevis.
Medan utredningen fortskrider kan polisens ståndpunkt komma att förändras.
