20-procentiga importtullar från USA oroar både Riksbanken och näringslivet.
Just nu läser andra
USA:s president Donald Trump presenterade under en presskonferens nya, omfattande tullar – något som riskerar att kraftigt påverka svensk ekonomi.
Bland annat väntas varor från EU beskattas med upp till 20 procent från och med nästa vecka.
”Dåligt för svensk ekonomi”
Riksbankschefen Erik Thedéen är tydlig i sin bedömning:
– Det är helt klart dåligt för svensk ekonomi, säger han.
Totalt 60 länder – däribland flera av världens fattigaste som Myanmar, Kongo och Syrien, men också ekonomiska stormakter som Kina, Indien och hela EU – omfattas av Trumps nya tullar, som träder i kraft den 9 april, det skriver SVT Nyheter.
Ny global spelplan
Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, menar att världen nu kliver in i en ny ekonomisk verklighet.
– Det är en ny världsordning när det gäller handel, säger hon.
– Jag har arbetat med detta i 20 år, men det som har hänt under Trumps första månader överträffar flera decenniers utveckling.
Läs också
Hon beskriver läget som mycket instabilt och betonar att förändringarna sker i en rasande takt.
Risk för högre priser
Enligt Thedéen innebär tullbeskeden en tydlig negativ signal för världsekonomin.
– Vi vet att tullar dämpar tillväxten. Dessutom finns en betydande risk att inflationen ökar, särskilt i USA, säger han.
Trots det menar han att Sverige befinner sig i ett relativt starkt läge: inflationen är nära målet på två procent, och de offentliga finanserna är stabila.
Svenska företag kan drabbas
Det är ännu oklart exakt hur tufft svenska företag kommer att påverkas, men företag med stor USA-export kan få det svårt.
– Det är helt klart negativt för svensk ekonomi, upprepar Thedéen.
Stellinger håller med och tror att konsekvenserna kan bli breda.
– Men våra företag är anpassningsbara. USA är inte vår enda marknad, säger hon.
Förhandling är vägen framåt
Lösningen, enligt Stellinger, är förhandling – både på svensk och EU-nivå.
– För att slippa de höga tullarna krävs en rejäl diplomatisk insats, säger hon.
Samtidigt ser hon vissa möjligheter i krisen:
– Vi kan stärka handeln inom Europa och öppna upp för fler samarbeten globalt. Det kan göra oss mindre sårbara framöver, avslutar hon.