Mattias Svensson
Trumpadministrationens försök att omforma den högre utbildningen handlar om mer än bara ”wokeness”.
Just nu läser andra
Bakom rubriker om tullar, murbyggen och utrikespolitik pågår en annan sorts kamp i det tysta i USA – ett krig om den högre utbildningens själ.
Som The Economist skriver: ”För att störta den gamla ordningen… måste man också ta över och bygga om de institutioner som styr kulturen.”
I USA innebär det att rikta in sig på landets mest inflytelserika universitet.
Harvard, Princeton, Yale och andra Ivy League-skolor har blivit nyckelmål för MAGA-rörelsen. Vad som började som kritik mot upplevd liberal dominans på campus har utvecklats till ett brett försök att omforma – eller till och med montera ner – grunderna för akademisk frihet och offentlig forskning.
Från enighet till politiskt slagfält
Under många decennier rådde bred politisk enighet om att universiteten spelade en avgörande roll i landets framsteg. Överenskommelsen var enkel: staten tillhandahåller finansiering och stipendier, och universiteten driver innovation, utbildar nästa generation och bedriver banbrytande forskning.
Enligt The Economist har detta avtal ”legat till grund för både militär och ekonomisk makt – och gjort USA till en magnet för talangfulla och ambitiösa människor världen över”.
Men nu är detta samförstånd ifrågasatt. Trumpadministrationen har använt federala bidrag och rättsliga åtgärder för att straffa universitet vars ledarskap kritiserat regeringen eller gått emot MAGA-principer.
Princeton och Cornell fick mer än en miljard dollar i bidrag frysta efter att deras rektorer yttrat sig kritiskt. Utländska studenter som protesterade mot Israels agerande i Gaza greps.
Samtidigt har vicepresident J.D. Vance – själv utbildad vid Yale – föreslagit att skatten på universitetsfonder ska höjas från 1,4 till hela 35 procent.
Slår mot ”woke-ideologin” – eller maktkonsolidering?
Motiven bakom åtgärderna varierar – från att bekämpa ”wokeness” till att motverka antisemitism – men effekten är densamma: institutionerna pressas att rätta in sig i ledet.
Vissa har gjort just det.
Harvard har exempelvis bytt ut ledarskapet för sitt Mellanösterninstitut. Columbia University har redan haft tre olika rektorer i år.
Men bakom dessa enskilda förändringar döljer sig en större strategi, varnar The Economist: att försvaga universitetens oberoende och sätta dem under politisk kontroll.
”Trumpadministrationen vill riva upp grundavtalet mellan stat och akademi”, skriver tidningen.
Vad står på spel?
Konsekvenserna av detta kan bli långtgående – och påverka mycket mer än akademisk frihet.
USA:s universitet har varit avgörande för landets globala ledarskap inom teknik, medicin och försvar.
”Fri forskning är en av grundpelarna i amerikansk frihet,” skriver The Economist. ”Det är en av anledningarna till att USA blivit världens mest innovativa ekonomi – och till att Ryssland och Kina inte har det.”
Om universiteten förlorar sin rätt att själva avgöra vad de lär ut, vem de anställer och vad de forskar om – i rädsla för att förlora statliga medel – då kan USA:s innovationsförsprång snabbt minska.
Och själva idén om fri kunskap står i fara.
Just nu försöker vissa institutioner att i tysthet rida ut det politiska trycket.
Andra höjer rösten och menar att deras enorma resurser – Harvards fond motsvarar ett mindre lands budget – bör användas till att försvara den akademiska friheten.