Var tredje person mellan 18 och 29 år har fått ekonomiskt stöd från en närstående under det senaste halvåret, enligt SBAB:s undersökning Spartempen.
Undersökningen, som genomfördes mellan den 9 och 11 september, visar även att unga är överrepresenterade bland de som har minskat sitt sparande jämfört med tidigare.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, påpekar att unga vuxna ofta har en mindre stabil ekonomi och är mer sårbara när ekonomin försämras.
"Det gör dem mer beroende av stöd från föräldrarna och svårare att spara till ett eget boende," förklarar Boije i ett pressmeddelande.
Samtidigt framgår det av undersökningen att drygt en fjärdedel av befolkningen saknar en ekonomisk buffert för oförutsedda utgifter, en siffra som ökat från 22 procent till 27 procent på bara ett år. Boije menar att det är de senaste årens prisökningar som har pressat vissa grupper, särskilt unga, barnfamiljer och ensamstående föräldrar. "Det är bekymmersamt att så många saknar en ekonomisk krockkudde," säger han.
De allra flesta, 63 procent, har inte förändrat sitt sparande under de senaste sex månaderna. Bland de som gjort förändringar uppger dock 17 procent att de sparar mindre nu än för ett halvår sedan, medan 13 procent har ökat sitt sparande. Bland unga vuxna (18–29 år) är det en fjärdedel som sparar mindre idag än tidigare, vilket speglar den ekonomiska osäkerheten som många unga möter.
Könsskillnaderna i hur man sparar är också påtagliga. Män tenderar att vara mer riskbenägna och investerar mer i aktier och fonder, medan kvinnor i högre grad väljer tryggare sparformer som bankkonton.
"Det kan vara positivt att kvinnor prioriterar säkrare alternativ, men risken är att det långsiktigt ökar de ekonomiska skillnaderna mellan könen," varnar Boije och förklarar att börsen historiskt sett har gett bättre avkastning på lång sikt.
Framtidstron är ändå stark bland många, särskilt bland de yngre. Nästan 60 procent av unga vuxna tror att de kommer att öka sitt sparande framöver, trots den nuvarande lågkonjunkturen.
Boije påpekar dock att även om ekonomin stärks med sjunkande räntor, är det inte säkert att sparandet kommer att öka. "Sparbenägenheten brukar faktiskt minska i goda tider," avslutar han.
