Efter månader av blockering har Ungern dragit tillbaka sitt motstånd mot att utnämna den avgående nederländske premiärministern Mark Rutte till nästa generalsekreterare för NATO.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán tillkännagav beslutet på tisdagen, efter ett brev från Rutte som adresserade Ungerns oro.
Orbán citerade Ruttas brev som anledning till förändringen.
Enligt Der Spiegel önskade Ungern försäkringar om att de inte skulle pressas att delta i en planerad NATO-mission för att koordinera vapenleveranser till Ukraina, eftersom de fruktade att det kunde leda till direkt konfrontation med Ryssland.
Med dessa bekymmer nu åtgärdade har Ungern hävt sin blockad.
Återstående hinder
Det enda återstående hindret är kandidaturen från Rumäniens president Klaus Iohannis.
Enligt källor inom alliansen har Iohannis inte längre något stöd och förväntas dra tillbaka sin ansökan snart.
Förutom Ungern har även Slovakien, som initialt var en av de kritiska NATO-staterna, också signalerat stöd för Rutte. Slovakiens president Peter Pellegrini angav på tisdagen att Slovakien skulle stödja Ruttas utnämning.
Övergång och stöd
Det nuvarande kontraktet för NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg löper ut den 1 oktober.
Stoltenberg, som tjänstgjort nästan ett decennium, är den näst längst sittande generalsekreteraren i NATO
historia.
Han har flera gånger meddelat sin avsikt att avgå, men medlemsstaterna har tidigare inte lyckats enas om en efterträdare.
Stoltenberg förklarade i Washington på tisdagen att det var tydligt att en överenskommelse var nära förestående och kallade Rutte en stark kandidat. Han uttryckte förtroende för att alliansen snart skulle besluta om en efterträdare.
För att en ny generalsekreterare ska kunna utses krävs konsensus bland de 32 NATO-medlemsländerna, vilket innebär att inga invändningar får framföras. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz gav offentligt sitt stöd till Rutte i februari, med ytterligare stöd från USA och Storbritannien.
