Mattias Svensson
Från Ukrainas frontlinje till FN:s högkvarter växer oron: autonoma drönare som kan döda utan mänsklig inblandning är inte längre framtid – de används redan nu.
Just nu läser andra
I striderna vid fronten i Ukraina har tekniken tagit ett kliv in i science fiction-världen. Under ett uppdrag nyligen användes för första gången en helt robotiserad styrka bestående av markdrönare och obemannade luftfarkoster, enligt ukrainske pressofficeren Stanislav Yablonskij.
Att autonoma vapen nu börjar användas i skarpa militära uppdrag väcker starka reaktioner – inte minst från FN:s generalsekreterare António Guterres, som i flera år har efterlyst ett globalt förbud. Oron gäller bland annat att systemen kan missta civila mål för militära, och att det blir svårt att utkräva ansvar när det är en algoritm som fattar beslutet.
Lorenz Meier, vd för mjukvaruföretaget Auterion, beskriver tekniken för SVT Nyheter: ”I framtiden kommer drönarna inte längre att styras manuellt. De kommer att tilldelas ett mål, sedan sköts resten automatiskt.” Meier konstaterar också att detta innebär stora etiska utmaningar.
Samtidigt är tekniken eftertraktad. Ukraina har visat sig särskilt intresserade – både för att spara på personal och för att kunna motverka fienden med ökad precision. ”Det borde vara högsta prioritet för Europa att investera i AI och autonoma system. När diktaturerna knackar på och vi inte har något avskräckande att sätta emot så är det kört”, säger den ukrainske drönarutvecklaren Yaroslav Azhnyuk.
Med USA och Kina djupt involverade i ett AI-rustningsrace är ett globalt förbud långt borta. Och så länge Ryssland ignorerar internationella konventioner är det knappast troligt att Ukraina avstår från att svara med samma mynt.