När det nya året inleds växer frågorna om möjligheten till fred i Ukraina. Det pågående kriget, som har krävt otaliga liv och omformat världens geopolitiska landskap, fortsätter att dominera nyhetsflödet.
Samtidigt som världen hoppas på en lösning tyder signaler från både Moskva och Kiev på att förhandlingar kan vara på gång.
Den senaste onsdagen markerade den 1 043:e dagen av konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Enligt uppgifter från Washington Post verkar Ryssland sikta på att avsluta kriget senast den 9 maj, ett datum med stor symbolisk betydelse.
Den 9 maj är Rysslands nationella segerdag, då landets triumf över Nazityskland under andra världskriget firas.
Analytiker menar att ett avslut på kriget just denna dag skulle kunna bli ett kraftfullt propagandaverktyg för Moskva.
Trots fortsatta stridigheter tyder nyliga signaler från båda sidor på ett intresse av att inleda fredssamtal.
Försiktighet bland observatörer
Observatörer förhåller sig dock försiktiga. Oavsett hur förhandlingarna utvecklas förväntas Ryssland deklarera sig som segrare. En sådan seger, annonserad på den symboliska segerdagen, skulle stärka regimens berättelse både inrikes och internationellt.
Energikris och sabotage
Krigets konsekvenser märks långt utanför slagfältet. Den 1 januari stoppade Rysslands statskontrollerade energijätte Gazprom gasexporten genom Ukraina efter att ett transitavtal löpt ut.
Detta har orsakat allvarlig energibrist i delar av Europa. Slovakien har redan bekräftat störningar, och regioner som Transnistrien, ett separatistområde i Moldavien, upplever en akut energikris. Invånarna där saknar värme och varmvatten medan temperaturen sjunker.
Inom Ryssland har inrikesministeriet varnat för hårda straff för sabotage som påstås vara samordnade av ukrainsk underrättelsetjänst. Straffen kan uppgå till 20 års fängelse.
Enligt ryska myndigheter har sabotagen, som nådde ett rekord med 55 rapporterade incidenter på en vecka, utförts av allt från pensionärer till skolbarn som rekryterats via sociala medier.
Ukrainas diplomatiska satsningar
Samtidigt är Ukraina fast beslutet att fortsätta kampen på den diplomatiska fronten. Utrikesminister Andrij Sybiha uttryckte hopp om ökat militärt stöd och skärpta sanktioner mot Ryssland under Polens ordförandeskap i EU:s ministerråd.
Han betonade vikten av att Ukraina gör framsteg i sin anslutningsprocess till EU och efterlyste ett dynamiskt samarbete de kommande månaderna.