Donald Trump har ännu en gång använt sin typiska, dramatiska retorik för att sätta press på Hamas och dess gisslanstrategi i Gaza.
Hans varning om att "Helvetet kommer att bryta lös" om gisslan inte släpps innan han har tillträtt som president är långt ifrån hans första hot, skriver Sky News.
Faktum är att det är tredje gången han använt sig av liknande formuleringar sedan hans valvinst i november.
Effektivt eller förutsägbart?
Trumps rykte som en oförutsägbar ledare kan vara en fördel i Mellanöstern, men hans senaste uttalande saknar konkreta förslag på vad som kan göras om hotet ignoreras. Situationen i Gaza är redan katastrofal för de palestinier som bor där, och alternativen är begränsade.
Begränsade alternativ för USA
Förslag från vissa israeliska politiska kretsar om att svälta ut Hamas genom att blockera hjälpinsatser är knappast något USA kan ställa sig bakom utan att bryta internationella lagar.
Att rikta hoten mot Iran är också tveksamt – Teherans direkta inflytande över Hamas är troligen begränsat i dagsläget, och Trump, som ogillar långdragna krig, är osannolik att inleda en konflikt med Iran tidigt i sin mandatperiod.
Sanktioner mot Iran är också ett ineffektivt verktyg på kort sikt, eftersom landets ledare visat sig vara motståndskraftiga mot ekonomisk press.
Åtgärder mot Qatar, som har direktkontakt med Hamas, skulle kunna slå tillbaka, särskilt med tanke på att USA:s största flygbas i Mellanöstern ligger i Doha och Qatar är en viktig säkerhetspartner.
Hot utan substans
Problemet med Trumps retorik är att ju oftare den upprepas utan att följas av handling, desto mindre hotfull blir den.
I slutändan kan han tvingas förlita sig på det diplomatiska arbete som pågår i bakgrunden – en metod han hittills inte framhävt som sin starka sida.
Diplomati – det enda realistiska spåret?
Trots Trumps hårda ord är den mest sannolika vägen framåt fortfarande förhandlingar, som långsamt kan bära frukt.
Hans hot kan ge viss effekt initialt, men utan en tydlig strategi eller konkreta handlingar riskerar de att bli ett eko från en ledare som står inför en alltmer komplicerad Mellanösternpolitik.
Frågan återstår: Kan Trump navigera dessa diplomatiska utmaningar, eller kommer hans retorik att bli en papperstiger i regionen?
