Under det senaste året har antalet vädervarningar från SMHI ökat markant, vilket väckt frågor om vädret har blivit mer extremt eller om varningarna är överdrivna, skriver TV4 Nyheterna.
Meteorologerna ger nu svar på vad som ligger bakom förändringen.
Ostadigt väder och förändrade varningskriterier
Vinterhalvåret är en tid då SMHI traditionellt utfärdar många varningar på grund av regn, blåst och snöfall. Denna vinter har dock bjudit på fler varningar än vanligt, till stor del på grund av det svängiga väderläget.
– Vi har sett snabba väderomslag, från plusgrader till ishalka, vilket skapat mer behov av varningar jämfört med förra vintern som var stabilare, säger TV4-meteorologen Ulrika Andersson.
En annan bidragande faktor är SMHIs förändrade varningssystem från 2021. Tidigare hade Sverige enhetliga kriterier för vädervarningar, men nu anpassas trösklarna efter olika regioner.
I norr krävs exempelvis mer snö för en varning än i storstadsregionerna.
Varningar handlar om konsekvenser, inte bara väder
SMHIs nya system fokuserar mer på konsekvenser än själva vädret. Detta innebär att faktorer som tidpunkt och trafikmängd också påverkar beslutet om en varning.
– Om vi tvekar kring en varning kan vi vara mer benägna att utfärda en om det är rusningstrafik eller många på vägarna, till exempel under julafton, säger Linnea Rehn Wittskog, meteorolog på SMHI.
Efter varje varning utvärderas dess träffsäkerhet tillsammans med Länsstyrelsen för att förbättra framtida prognoser.
Gul varning – tas inte alltid på allvar
Det nya systemet med fler varningar riskerar dock att leda till en ”vargen kommer”-effekt, där människor slutar ta varningar på allvar.
– Vi ser att gula varningar ibland inte tas på allvar, trots att de kan få stora konsekvenser. Det är synd, eftersom varje varning är noga övervägd, säger Rehn Wittskog.
Hon betonar att varningar ska ses som en uppmaning till extra uppmärksamhet, snarare än en garanti för att något kommer att inträffa.
Prognoser och osäkerhet
Trots avancerade metoder är väderprognoser inte alltid exakta. Vissa väderfenomen, som åskväder och lokala regn, är svåra att förutsäga exakt.
– Därför kan vi ibland utfärda varningar för större områden, även om konsekvenserna bara uppstår på en mindre ort, förklarar Rehn Wittskog.
Varningarna har en viktig funktion
SMHI framhåller att syftet med vädervarningar är att förebygga skador och olyckor.
– Vi varnar alltid av en anledning, och i bästa fall leder en varning till att konsekvenser kan undvikas, säger Rehn Wittskog.
Trots viss kritik uppmanar SMHI allmänheten att fortsätta ta vädervarningar på allvar och använda dem som ett verktyg för att förbereda sig inför potentiellt farliga väderförhållanden.
