Fejkade nyheter och digitalt valfusk – techjättarnas försök att skydda Tysklands väljare

Fake news 2025

Med bara två veckor kvar till det tyska förbundsdagsvalet den 23 februari har desinformation blivit en het fråga. Senast i förra veckan spreds manipulerade TikTok-videor som visade hundratusentals demonstranter till stöd för högernationalistiska Alternativ för Tyskland (AfD). 

Samtidigt har tyska myndigheter varnat för ryska påverkanskampanjer som kan försöka påverka valets utgång – precis som det påstås ha skett under det rumänska presidentvalet i november.

För att bemöta dessa hot har EU-kommissionen kallat techjättarna Microsoft, TikTok, LinkedIn, Google, Snap, Meta och X till ett stresstest. Syftet är att säkerställa att plattformarna har effektiva åtgärder mot desinformation. 

Dessutom har företagen deltagit i en rundabordskonferens med den tyska Digital Services Coordinator och EU-kommissionen för att diskutera riskerna, skriver Euronews. 

Här är vad de olika plattformarna har gjort hittills.

Meta (Facebook och Instagram): Stoppar falska konton och statliga medier

Meta har varit i blåsväder för hur de hanterar desinformation under EU:s Digital Services Act (DSA). Förra året granskade kommissionen Facebook och Instagram, eftersom de bedömdes vara sårbara för ryska påverkansoperationer.

I januari meddelade Meta att de sedan 2017 gjort globala insatser för att identifiera och ta bort falska kampanjer. Under perioden maj till augusti 2023 stängde bolaget ner över 5 000 falska konton kopplade till ryska nätverk. 

Meta har även delat sina fynd med tyska myndigheter och fortsätter att hålla nära kontakt med dem.

Åtgärder mot ryska statskontrollerade medier har haft effekt, enligt bolaget. Efter att Meta införde strängare restriktioner 2022 minskade engagemanget på ryska statsmediers sidor med 94 procent och mer än hälften av dessa medier slutade publicera helt.

Enligt den tyska faktagranskaren GADMO är Tysklands stöd till Ukraina en central fråga i desinformationskampanjerna.

TikTok: Faktagranskning och raderade nätverk

TikTok har tidigare granskats av EU för att inte ha gjort tillräckligt under det rumänska valet, där rysk påverkan spelade en roll. Inför det tyska valet har plattformen lanserat ett inbyggt valcenter för att guida användarna till tillförlitlig information.

TikTok säger sig ha vidtagit flera åtgärder, bland annat att radera 40 nätverk som försökt sprida dold påverkan, varav tre med kopplingar till Tyskland. 

Trots det konstaterar GADMO att när användare söker på ”valguide” på TikTok hittar de flera vilseledande videor med felaktiga påståenden om partiernas politik.

Snap (Snapchat): Förhandsgranskning av politisk reklam

Snap, som äger Snapchat, har en yngre användarbas med cirka 15 miljoner aktiva användare i Tyskland. Plattformen har en striktare policy än traditionella sociala medier och granskar alla politiska annonser innan de publiceras.

En talesperson från Snap säger att plattformens design medvetet begränsar spridningen av desinformation genom att förhandsmoderera innehåll och utesluta livesändningar. 

Enligt företagets transparensrapport utgjorde desinformation endast 0,1 procent av allt innehåll som bröt mot riktlinjerna under första halvåret 2024.

Google och YouTube: Valguider och skydd mot cyberattacker

Google arbetar med att ge användare korrekt valinformation, inklusive hur de kan rösta och vilka regler som gäller för poströstning från utlandet. På YouTube lyfter algoritmer fram trovärdiga nyhetskällor och inför särskilda funktioner för att hjälpa väljarna inför valet.

Sabine Frank, chef för Googles myndighetsrelationer i tysktalande länder, berättade nyligen i en bloggpost att Google identifierade farliga cyberattacker mot tyska partier under förra året. Företaget har sedan dess implementerat åtgärder för att förhindra liknande attacker.

Fortsatt kamp mot desinformation

Trots plattformarnas åtgärder återstår många utmaningar. Med desinformationskampanjer från både inhemska och utländska aktörer fortsätter kampen om den tyska opinionen fram till valdagen. 

Frågan är om techjättarnas insatser räcker för att skydda väljarna från manipulerad information – eller om falska nyheter ändå kommer att påverka valutgången.