En omfattande bedrägerihärva har skakat Grekland, där falska jordbrukare i åratal har plockat ut miljontals euro i EU-bidrag för mark de varken ägde eller brukade.
Bedrägeriet, som misstänks ha pågått sedan 2017, har enligt EU:s åklagarmyndighet (EPPO) kostat skattebetalarna upp till 45 miljoner euro per år, rapporterar Politico.
I centrum av skandalen står den grekiska myndigheten OPEKEPE, som ansvarar för att fördela EU:s jordbruksstöd. Nu utreds misstankar om att tjänstemän på insidan varit delaktiga i att möjliggöra fusket.
Så fungerade bedrägeriet
Systemet var enkelt men sofistikerat. När EU 2017 ändrade reglerna för jordbruksstöd och utökade definitionen av betesmark i Medelhavsområdet, fördubblades plötsligt den tillgängliga jordbruksmarken i Grekland. Det öppnade dörren för fusk.
✔ Falska ansökningar skickades in av personer som påstod sig äga eller arrendera mark, trots att de bodde långt ifrån de aktuella områdena.
✔ Inga köpekontrakt eller arrendeavtal krävdes – det räckte att ange en sifferkod på ansökningsformuläret.
✔ Samma mark registrerades varje år på nya personer, vilket tyder på en systematisk manipulation av databasen.
✔ I minst 34 fall betalades bidrag ut för mark utanför Greklands gränser – inklusive en tomt i Nordmakedonien, ett land som inte ens är med i EU.
Insiderns avslöjande tystades ner
En av de första att slå larm var Paraskevi Tycheropoulou, chef för OPEKEPE:s internrevision. Men istället för att få gehör, stängdes hon av från organisationens databaser och blev utfryst från sitt eget kontor.
– Hennes metodik avslöjade en omfattande bedrägeriring som genom falska ägaruppgifter lyckades tillskansa sig EU-stöd, säger hennes advokat Antonis Vagianos.
När hon försökte agera möttes hon av repressalier. Enligt hennes advokat har det funnits en samlad strategi för att misskreditera henne, inklusive en olaglig och hämndlysten degradering på grund av ”inkompetens”.
OPEKEPE har haft sex olika chefer på fem år, där flera av dem som försökt rensa upp i myndigheten snabbt har fått lämna sina poster.
Europas största jordbruksbedrägeri?
EPPO, som utreder missbruk av EU-medel, har sedan 2021 granskat över 70 fall kopplade till den grekiska skandalen. En första dom har redan fallit i grekisk domstol, där de åtalade dömdes till fängelsestraff på 12 till 24 månader.
I en annan rättegång, som inleds den 19 februari, står en man från Kreta och hans familjemedlemmar åtalade för att ha fått tusentals euro i stöd genom att hävda att de arrenderade 450 hektar betesmark i norra Grekland.
Mannen har försökt betala tillbaka bidraget i hopp om att undvika straff, men riskerar nu fängelse för grovt bedrägeri.
”Bevis på samarbete inifrån”
Flera anställda och före detta tjänstemän inom jordbruksdepartementet vittnar om att bedrägeriet bara kunnat ske med hjälp av insiders inom OPEKEPE.
– Den här typen av fusk hade varit omöjligt utan någon på insidan som ser vilka marker som är tillgängliga och kan säkerställa att inga dubbla ansökningar görs, säger en anonym källa inom jordbruksdepartementet.
2020 visade siffror från OPEKEPE att två tredjedelar av Greklands EU-stöd hamnade på Kreta, där de flesta falska ansökningarna gjordes.
Bedrägeriet har avslöjats just när EU förbereder sig för att diskutera nästa långtidsbudget (2028-2034). Skandalen lär ge ny ammunition till kritiker av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), som står för en tredjedel av EU:s totala budget på 1,3 biljoner euro.
Trots EU-kommissionens krav på strängare kontroller av jordbruksstödet vill flera medlemsländer, inklusive Grekland, behålla kopplingen mellan markinnehav och bidrag – en modell som nu visat sig vara en grogrund för omfattande fusk.
