Under en presskonferens nämnde Trump både Grönland och Panamakanalen som potentiella mål för amerikansk kontroll, något som fått många att höja på ögonbrynen. För Panama, som delar en blodig och komplex historia med USA, känns frågan särskilt känslig.
– USA invaderade Panama så sent som 1989, så självklart är den här frågan väldigt laddad i landet, säger SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler.
Historiska sår rivs upp
Den 9 januari varje år hedras de som föll under de dödliga upplopp som skakade Panama 1964. Protesterna riktades då mot USA:s kontroll över kanalzonen, som splittrade landet geografiskt och symboliskt.
I år tog ceremonin vid monumentet i Panama City en politisk vändning. En stor docka föreställande Donald Trump brändes framför åskådare – en tydlig symbol för landets frustration över Trumps uttalanden.
– Det är en påminnelse om hur komplicerad relationen mellan Panama och USA alltid har varit, säger Feiler.
Vad vill Trump med kanalen?
Trump har nyligen intensifierat retoriken kring Panamakanalen. Under sitt installationstal som president den 20 januari deklarerade han:
– Vi gav inte kanalen till Kina, vi gav den till Panama. Men nu tar vi tillbaka den.
Panama kanalen. Foto: Wiki Commons
Trumps uttalanden speglar USA:s oro över Kinas växande inflytande i regionen. Kina har investerat tungt i panamanska infrastrukturprojekt och använder kanalen som en viktig handelsväg för sina globala leveranser.
För Trump är kanalen mer än bara en fråga om historia. Den är en strategisk resurs i det globala maktspelet mellan USA och Kina.
En känslig balansgång
Panamakanalen är inte bara en vital transportled utan också en symbol för Panamas självständighet. Frågan om USA:s eventuella återtagande riskerar att spä på både antiamerikanska känslor och politisk instabilitet i regionen.
– För många panamaner representerar kanalen både nationell stolthet och en påminnelse om en svår och smärtsam historia, säger Feiler.
Om Trumps retorik bara är ett spel för gallerierna eller en faktisk strategi återstår att se, men för Panama är frågan långt ifrån tom retorik – den är en del av landets identitet.
