Mimmo Wiestål Fischetti
Den ryske ledaren använder sin klassiska strategi för att hantera USA:s president.
Just nu läser andra
Trump vill ha en snabb lösning
Efter att ukrainska förhandlare tidigare i veckan gått med på ett USA-förmedlat eldupphör, meddelade USA:s utrikesminister Marco Rubio att bollen nu låg hos Rysslands president Vladimir Putin.
Men för Putin var det en enkel boll att returnera – och han gjorde det på sitt sedvanliga sätt. Inga aggressiva krafttag, inget riskfyllt försök att snabbt avgöra spelet. Istället valde han att lobba högt och djupt, fylla fredssamtalen med villkor och förseningar. Klassisk Putin-taktik.
Den ryske presidenten har sett amerikanska ledare komma och gå – och allt som oftast har han metodiskt tröttat ut dem och utnyttjat deras svaga punkter för att få det han vill ha.
Den stora frågan nu är hur USA:s president Donald Trump kommer att svara. Han är den som har bråttom att få ett slut på kriget i Ukraina, delvis för att stärka sin image som en mästerlig förhandlare.
Läs också
Putin förstår Trump – och vet hur han ska hantera honom
Putin, å andra sidan, har genom åren lärt sig hur Washington fungerar – och på torsdagen visade han att han förstår Trump på ett psykologiskt plan. Genom att berömma och smickra, men samtidigt avleda, lyckades han hålla Trump på halster.
Ett misstag som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj nästan fick betala dyrt för under sitt senaste möte i Vita huset, där han snabbt blev utslängd efter att ha misslyckats med att spela efter Trumps regler, skriver Politico.
Den ryske presidenten sa inte ett tydligt ”nej” till eldupphöret, vilket kunde ha triggat Trumps ilska. Istället gav han Trump en klapp på axeln och kallade vapenvilan för en ”korrekt idé” – men fyllde samtidigt diskussionen med frågor och förbehåll.
Han pekade på att ukrainska styrkor nästan var omringade i Rysslands Kursk-region och frågade retoriskt varför de bara skulle släppas fria. ”Om vi stoppar striderna i 30 dagar, vad innebär det? Att alla där inne kan gå ut utan kamp?”
Han fortsatte att ifrågasätta vad som händer under en vapenvila: ”Kommer Ukraina att kunna mobilisera nya trupper och ta emot vapen från väst? Hur ska vi organisera övervakningen? Det här är allvarliga frågor.”
Och slutligen föreslog han att han och Trump borde ha ett samtal för att diskutera saken vidare. En klassisk Putin-manöver: röra till, fördröja, kasta in lite whataboutism och samtidigt ge en illusion av att vilja hitta en lösning.
Lavrov gav en masterclass i rysk diplomati
Dagen innan hade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov levererat en 90 minuter lång lektion i hur Putins diplomati fungerar – en tydlig varning till Vita huset.
Hans samtalspartners var en trio av pro-ryska kommentatorer, ledda av den före detta Fox News-profilen domare Andrew Napolitano, som nickade instämmande och småskrattade när Lavrov beklagade sig över att ha behövt använda ett könsneutralt badrum i Skandinavien.
De fortsatte att lyssna tålmodigt när Lavrov drog en lång litania om västvärldens påstådda övergrepp mot Ryssland: anklagelserna om att ha förgiftat oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, försöken att döda dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter, samt nedskjutningen av Malaysia Airlines Flight 17.
Men bakom den långa listan av klagomål dolde sig en välbekant strategi: att använda tidsfördröjning som vapen, precis som Ryssland gjorde mot tidigare president Barack Obama i Syrien.
Genom att förhala och förvirra lyckades Moskva då hindra USA från att slå till mot Assad-regimen efter användandet av kemiska vapen.
Trumps dilemma – vad kan han egentligen göra?
Till skillnad från Obama beordrade Trump under sin första mandatperiod en flygattack mot en syrisk militärbas som svar på en kemvapenattack.
Putin vet att Trump kan agera om han blir frustrerad, och därför är den ryske presidentens respons till eldupphöret noggrant kalibrerad. Hittills verkar det fungera enligt plan – Trump beskrev Putins svar som ”mycket lovande” och sa att han var öppen för ett samtal.
För Putin innebär det att han kan fortsätta att spela ut sitt långsamma, strategiska schackspel, medan Trump är ivrig att få en snabb lösning. Det ger Ryssland ett övertag.
Den tidigare ryske diplomaten Boris Bondarev menar att Kreml kalkylerar med att Trumps retorik ofta är skarpare än hans faktiska handlingar. ”Han har sett hur Trump hotar Kanada, men när Ottawa svarar med motåtgärder backar han och förhandlar,” sa Bondarev till Politico.
Ukrainas parlamentsledamot Yehor Cherniev var inte heller förvånad över Putins reaktion: ”Vi förstår att Putin inte ville säga ja, men han kunde inte säga nej på grund av Trumps möjliga reaktion. Han försöker bara köpa tid.”
Trump har hotat att sätta ekonomisk press på Ryssland om Putin inte går med på vapenvilan: ”Jag kan göra saker ekonomiskt som skulle vara mycket dåliga för Ryssland. Jag vill inte göra det, för jag vill ha fred. Men vi skulle kunna göra saker som skulle vara förödande.”
Men Ryssland har redan sanktioner mot sig i nästan varje tänkbar form. En möjlig åtgärd skulle vara att slå mot den så kallade skuggflottan som hjälper Moskva att kringgå oljeexportförbudet. Men det skulle också leda till ökade oljepriser globalt, vilket skulle slå mot amerikanska konsumenter.
En annan möjlighet är att USA expanderar förbudet mot ryska banker från att använda det globala transaktionssystemet SWIFT. Men även det skulle vara mer av en olägenhet än ett avgörande slag.
Bondarev sammanfattar situationen: ”Trump är mycket mer fokuserad på att få till en affär än på Ukraina. Och det ger Putin ett övertag.”
Med andra ord: Putin spelar spelet som han alltid har gjort – och frågan är om Trump kommer att låta sig luras.
