Mimmo Wiestål Fischetti
Efter årtionden av nedrustning är Tyskland redo att bli en militär stormakt i Europa igen.
Just nu läser andra
Med nya miljardinvesteringar och en ändrad grundlag vill den kommande förbundskanslern Friedrich Merz väcka liv i en försvagad armé – samtidigt som kriget i Ukraina förändrat Europas säkerhetstänk i grunden.
En ny era för Tysklands försvar
“Tror du att man kan lita på Putin?” frågar generalmajor Ralf Hammerstein med ett snett leende. Det retoriska svaret är ett tydligt nej – och det är just detta svaret som nu driver fram ett nytt försvarstänk i Europa.
I centrum för denna omställning står Tyskland. Landet har i åratal dragit ner på sitt militära engagemang. Men nu, med en ny politisk ledning och ett förändrat säkerhetsläge, är ambitionen att satsa stort. Den nya förbundskanslern Friedrich Merz har lovat att återuppbygga Tysklands försvar till nivåer vi inte sett sedan kalla kriget.
Miljardregn efter grundlagsändring
För att möjliggöra upprustningen har Tyskland just ändrat sin grundlag och därmed frigjort enorma summor pengar. Enligt en modell kan investeringarna nå upp till 600 miljarder euro över tio år – motsvarande 3,5 procent av BNP. Ett steg som ses som avgörande, inte bara för Tysklands säkerhet, utan för hela Europa.
Läs också
CNN följde Bundeswehr under en Nato-övning på hemlig plats i centrala Tyskland. Scenariot: ett medlemsland blir attackerat av en främmande makt. En påminnelse om det nya säkerhetsläge som råder, skriver CNN.
– Vi är en stor och ansvarsfull nation i Europa. Nu måste vi kliva fram, och det kommer vi att göra, säger Hammerstein.
Zeitenwende: Från passivitet till upprustning
Den ryska invasionen av Ukraina 2022 blev en väckarklocka. I Berlin talar man om en “Zeitenwende” – en vändpunkt där det militära åter hamnat i centrum för politiken.
Den tidigare kanslern Olaf Scholz sjösatte en särskild fond på 100 miljarder euro till försvaret, men bristande genomförande och politiskt käbbel ledde till att han till slut fick lämna posten.
Merz har nu tagit över stafettpinnen och vill skynda på förändringen.
– Vi har levt i en falsk trygghet under minst ett decennium. Nu krävs ett paradigmskifte i försvarspolitiken, sade han nyligen i ett tal i Berlin.
Rekryteringsproblem och eftersatt infrastruktur
Men upprustningen sker inte utan hinder. En ny rapport från Eva Högl, Tysklands försvarskommissionär, visar att Bundeswehr har stora brister. Rekryteringsmålen missas, soldaterna blir allt äldre och förläggningarna är i dåligt skick. För att bara renovera infrastrukturen krävs 67 miljarder euro, enligt rapporten.
– Bundeswehr har fortfarande för lite av allt, slog Högl fast.
Målet att ha 203 000 soldater till 2025 har redan skjutits upp till 2031. I dagsläget uppgår styrkan till drygt 181 000. Hammerstein föreslår att en form av värnplikt återinförs för att möta behovet.
Opinionen vänder – tyskarna vill rusta upp
Trots att militären länge varit ett känsligt ämne i Tyskland har opinionen svängt. En undersökning från ARD i mars visade att 66 procent av befolkningen stödjer ökade försvarsutgifter. Ännu fler, 59 procent, tycker att landet bör öka sin skuldsättning för att kunna investera i försvar och infrastruktur.
Hammerstein är optimistisk. Han menar att grunden finns där – nu krävs bara viljan.
– Vi har bra soldater, motiverade och med hög kvalitet. Det är en stark startpunkt.
”Tyskland är tillbaka”
För Merz är detta början på något större. Han vill sätta Tyskland i centrum för Europas försvar – och skicka ett tydligt budskap till både allierade och motståndare.
– Tyskland är tillbaka, sade han i Berlin. Vi gör nu en betydande insats för att försvara fred och frihet i Europa.
Vill du ha alternativa rubrikförslag också?
