Det europeiska forskningscentret för partikelfysik, CERN, beslutade nyligen att avsluta sitt samarbete med Ryssland, vilket har lett till en omfattande debatt bland forskare.
Enligt ryska och europeiska forskare som swissinfo varit i kontakt med, stödjer detta beslut indirekt Putins krigsinsatser i Ukraina och skapar ett farligt prejudikat.
Rysslands bidrag till CERN:s vetenskapliga forskning har varit betydande. Beslutet att bryta banden med Ryssland och Belarus fattades av CERN:s råd i december 2023 som svar på Rysslands pågående olagliga militära invasion av Ukraina.
Det ryska utrikesministeriet kritiserade beslutet i mars och kallade det 'politiserat, diskriminerande och oacceptabelt'.
Detta banbrytande beslut avslutar nästan 60 års vetenskapligt samarbete mellan CERN och Ryssland.
Samarbetet inleddes under 1960-talet mitt under kalla kriget och fortsatte efter att Ryssland blev observatörsstat 1991.
Under årens lopp har Ryssland gjort betydande finansiella och vetenskapliga bidrag, särskilt till byggandet av Large Hadron Collider (LHC), världens största och mest kraftfulla partikelaccelerator.
Finansiella och operationella konsekvenser
Upphörandet av detta partnerskap kommer att få märkbara finansiella konsekvenser för CERN. Ryssland bidrog årligen med över 2 miljoner schweiziska franc till och med 2022, vilket finansierade cirka 4,5% av LHC:s (Large Hadron Collider) experimentkostnader under de senaste 30 åren.
För att kompensera för förlusten av rysk finansiering måste CERN nu säkra ytterligare 40 miljoner schweiziska franc för uppgraderingsprojektet High Luminosity LHC.
Förlusten av rysk expertis och personal förväntas även påverka CERN:s verksamhet betydligt. Ungefär 500 forskare från ryska och belarusiska institutioner kommer att tvingas avsluta sin forskning vid CERN.
Detta inkluderar forskare som Fedor Ratnikov från Higher School of Economics i Moskva, som uttryckte sin besvikelse över beslutet och dess negativa konsekvenser för det vetenskapliga samarbetet.
Politik över vetenskap
Före detta CERN-anställde Maurizio Bona och andra forskare har uttryckt oro över de politiska motiv som ligger bakom beslutet.
Bona betonade att CERN traditionellt sett har verkat oberoende av de politiska påtryckningar, med fokus enbart på vetenskapliga strävanden och främjande av interkulturell dialog och fred.
Att utesluta Ryssland och Belarus markerar en förändring i denna inställning, där politiska överväganden nu påverkar det vetenskapliga samarbetet.
Den ryska fysikern Andrei Rostovtsev argumenterade för att beslutet att utesluta Ryssland från CERN gynnar Putins narrativ om att omgivande länder är fiender, vilket motiverar ökade militära utgifter på bekostnad av vetenskaplig forskning.
Rostovtsev och andra kritiker fruktar att denna politisering av vetenskapen kan hindra framtida internationella samarbeten och vetenskapliga framsteg.
