Under en intervju med TV4:s Nyhetsmorgon förklarar hon att dessa bedrägerier spelar på offrens rädsla och tidspress, och ofta uppmanar dem att agera snabbt utan att hinna tänka efter.
Bratt beskriver hur röstkloning kan innebära att en bedragare imiterar en anhörigs röst för att be om pengaöverföringar och hur deepfake-teknik använder manipulerade bilder eller filmer för att lura människor att investera i blufföretag.
Dessa metoder är svåra att bekämpa, och Bratt understryker att tekniken bakom AI-bedrägerier förväntas bli ännu mer avancerad.
Samtidigt har antalet bedrägerier i Sverige ökat markant. Under 2023 steg antalet rapporterade bedrägerier med 22 procent jämfört med föregående år, med en särskild ökning på 36 procent inom telefonbedrägerier.
Äldre personer är särskilt utsatta, där bedrägerier mot äldre ökade med 13 procent från 2022 till 2023.
Mot denna bakgrund arbetar bankerna och myndigheterna intensivt för att förhindra bedrägerier.
Bratt föreslår flera åtgärder för att förstärka skyddet, inklusive en fördröjning av stora transaktioner som kräver godkännande efter 24 timmar, en frivillig funktion där anhöriga kan godkänna större transaktioner, och användning av kodord liknande de som används av larmföretag.
För att skydda sig mot AI-bedrägerier rekommenderar Bratt att man alltid kontrollerar identiteten på den som ringer genom att lägga på och ringa upp själv, att aldrig använda BankID på någons uppmaning, att noggrant skydda sina lösenord, exempelvis genom tvåfaktorsautentisering, samt att använda nummeridentifiering och blockera spam.
