I takt med att Riksbanken förbereder sig för att avge sitt besked om styrräntan senare i november, råder det bred konsensus bland ekonomer och experter om att en räntehöjning är att vänta.
Med inflationssiffrorna för oktober på ingång nästa vecka, står dessa som en avgörande faktor för Riksbankens nästa drag.
Både Handelsbanken och Nordea har framfört att räntorna inte kommer att sjunka till förkrisnivåer på en god tid.
De ser september 2024 som tidpunkten då ränteläget kan börja förbättras. Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, har uttalat till Dagens Nyheter att hushållen bör förbereda sig för att räntorna kommer att förbli höga.
En specifik grupp hushåll, unga med stora skulder, har identifierats som särskilt riskutsatta.
Dessa hushåll har inte insett att de låga räntorna på omkring 1 procent som rådde för några år sedan inte kommer att återkomma snart, även när styrräntan börjar sjunka igen.
Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, instämmer och förutspår att styrräntan på sikt kommer att stabilisera sig runt 2–2,5 procent, vilket skulle innebära bolåneräntor på cirka 3,5–4 procent.
Hon uppskattar att det kan ta upp till fyra år innan dessa nivåer uppnås.
Samtidigt har unga hushåll redan börjat känna av konsekvenserna av hög inflation och stigande räntor.
Enligt SVT har inkassoärenden ökat markant, med en uppgång på tio procentenheter under sommaren.
Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige, uttrycker oro för att betalningsförmågan, särskilt bland unga, kommer att fortsätta försämras innan situationen förbättras.
Reuszner pekar på att unga ofta har en redan ansträngd ekonomi, vilket förvärras av de höga bolåneräntorna.
Detta är en trend som tydligt avspeglas i statistiken och som indikerar växande ekonomiska svårigheter för denna grupp.
