En diplomatisk kris exploderar
Det uppmärksammade mötet mellan Trump och Zelenskyj i Vita huset förvandlades till ett offentligt ordbråk och har nu blivit en symbol för den alltmer ansträngda relationen mellan USA och Europa.
Enligt Kjell Engelbrekt, statsvetare vid Försvarshögskolan, började sprickan i det transatlantiska samarbetet redan tidigare, när USA:s försvarsminister Pete Hegseth och vicepresident JD Vance skarpt kritiserade Europas försvarspolitik under säkerhetskonferensen i München.
– Det som hände i går gjorde att medborgare världen över blev medvetna om hur djup den här sprickan är, säger Engelbrekt till TV4 Nyheterna.
Han menar att sättet Zelenskyj behandlades på under mötet – av många sedd som en symbol för Ukrainas kamp för suveränitet – ger en bild av ett USA som fjärmar sig från sina europeiska allierade.
Ukraina i en farlig sits
Den försämrade relationen mellan USA och Europa innebär direkta säkerhetsrisker, särskilt för Ukraina. Engelbrekt beskriver situationen som "ganska akut", då Europa inte har den militära kapaciteten att ensamt stå emot Ryssland om USA kliver tillbaka.
– För första gången på 80 år betraktas USA inte som en pålitlig allierad av de europeiska länderna, säger han.
Samtidigt tickar klockan för Europa. Om de transatlantiska banden förblir svaga behöver europeiska länder snabbt stärka sin egen försvarsförmåga – något som kommer att kräva enorma resurser och tid som man inte har.
Vad ligger bakom Trumps agerande?
Frågan är vad som egentligen låg bakom det hätska mötet mellan Trump och Zelenskyj. Engelbrekt ser tre möjliga förklaringar:
Ett diplomatiskt missöde – en olycklig kommunikationsmiss som kan repareras.
En medveten strategi – ett försök att pressa Ryssland till förhandlingsbordet.
En ny stormaktspolitik – där USA:s fokus skiftar från Europa till egna geopolitiska intressen.
Den sista punkten ser han som särskilt oroande, med tanke på att USA nyligen gjort anspråk på strategiska resurser i Grönland, Panamakanalen och Ukraina.
– Om detta är en del av en större strategisk omställning, där folkrätt och diplomati får stå tillbaka för ren maktpolitik, då är det svårt att se hur relationen till USA ska kunna repareras, säger Engelbrekt.
Europa står därmed vid ett vägskäl. Antingen lyckas man lappa ihop samarbetet med USA – eller så måste kontinenten förbereda sig för en framtid med en alltmer distanserad och oförutsägbar allierad.
