Debatten kring den tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm intensifieras efter att det framkommit att han förvarat sekretessbelagda dokument på ett felaktigt sätt.
Trots att en intern utredning avslutades för två år sedan dröjde det till nu innan en polisanmälan gjordes.
Enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är en myndighet skyldig att polisanmäla en anställd som kan ha begått ett brott – vilket inte skedde i detta fall.
Landerholm avvecklad – vänskapen med Kristersson ifrågasätts
Tidigare i veckan avvecklades Landerholm som nationell säkerhetsrådgivare, och han utreds nu av polisen för möjlig vårdslöshet med hemliga uppgifter.
Samtidigt väcks frågor om hans personliga relation till statsminister Ulf Kristersson kan ha påverkat varför en polisanmälan dröjde.
Kristersson har inte velat kommentera detaljerna i hanteringen men sa i en intervju med Ekot:
"Jag har inte haft några som helst skäl att betvivla integriteten och förmågan och kompetensen där. Nu är en förundersökning väckt och den måste ha sin gång."
Han avböjer även att svara på om han själv kände till utredningen innan medierna avslöjade den.
Varför diariefördes inte utredningen?
En av de stora frågorna är varför säkerhetsutredningen hölls hemlig och inte diariefördes.
Regeringskansliet har i en skriftlig kommentar försökt förklara beslutet. De skriver bland annat:
"Den sammantagna bedömningen var att det inträffade inte behövde polisanmälas.
Statsministern har inte varit delaktig i detta."
Men förklaringen har inte dämpat kritiken. Enligt uppgifter diariefördes utredningen först efter att journalister begärt ut handlingarna – något som Funcke menar är ett allvarligt tecken på bristande transparens.
Nu ökar trycket på Justitieombudsmannen och Konstitutionsutskottet att granska ärendet. Kritiker menar att statsministern inte kan ducka frågan längre.
