För att stärka ekonomin och bemöta en fortsatt låg inflation sänkte Riksbanken nyligen sin styrränta med hela 50 punkter, vilket innebär att räntan nu är 2,75 procent.
Det är första gången på tio år som en dubbelsänkning genomförs, och beslutet ses som ett avgörande steg för att få ekonomins hjul att snurra igen.
Trots detta innebär sänkningen även en potentiell risk, särskilt med hänsyn till den senaste utvecklingen i USA.
Efter Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har oron växt för hur hans ekonomiska politik – med planerade skattesänkningar och tullåtgärder – kan komma att påverka global inflation och räntor.
Om den amerikanska centralbanken ser sig tvungen att hålla uppe räntan för att dämpa inflationen, kan det sätta press på Riksbanken att agera annorlunda framöver.
En försvagad krona och ökad inflation är också möjliga följder, vilket skulle kunna skapa nya utmaningar för svensk ekonomi.
Riksbankens mål med dubbelsänkningen är att stärka svensk konsumtion och ge hushållen mer pengar att röra sig med. Med lägre bolåneräntor, som förväntas följa styrräntan, hoppas man att svenska hushåll ska få mer utrymme att konsumera, vilket kan bidra till att lyfta ekonomin ur lågkonjunkturen.
Experter rekommenderar dock bolånetagare att förhandla om sina rörliga räntor, då dessa påverkas direkt av Riksbankens beslut, enligt TV4 Nyheterna.
Utöver räntesänkningen har regeringen övervägt ytterligare åtgärder för att hjälpa hushållen. En statlig utredning har föreslagit lättnader som att höja bolånetaket och mildra amorteringskravet.
För unga kan ett höjt bolånetak göra det lättare att komma in på bostadsmarknaden, även om kritiker påpekar att det också kan leda till stigande bostadspriser.
