Under sitt tal på säkerhetskonferensen i München höll USA:s vicepresident JD Vance ett anförande som SVT:s utrikesreporter Bert Sundström beskriver som "en sorts krigsförklaring mot Europa".
Vance riktade skarp kritik mot Europas politiska system och hävdade att det demokratiska styret i flera länder inte fungerar.
Hård kritik mot europeisk invandringspolitik
Vance menade att den stora utmaningen för Europa inte är yttre hot som Ryssland eller Kina, utan att länderna sviker sina egna värderingar.
Han pekade särskilt på migrationspolitiken, där han anklagade europeiska ledare för att ha "öppnat slussarna" för miljontals invandrare utan tillräcklig kontroll.
– Det hot jag oroas mest över vad gäller Europa är inte Ryssland, Kina eller någon annan extern aktör. Det jag oroar mig för är hotet inifrån, att Europa backar från några av sina mest fundamentala värderingar, sa Vance i sitt tal.
Omvalet i Rumänien och kritik mot svensk dom
Vid sidan av migrationsfrågan tog Vance även upp omvalet i Rumänien, som han menade var ett tecken på att Europas ledare inte litade på sina egna medborgare.
Sundström påpekade dock att Vance ignorerade det faktum att valet stoppades på grund av omfattande oegentligheter.
Den amerikanske vicepresidenten tog också upp domen mot Salwan Najem i Sverige, där han kritiserade att en "kristen aktivist" dömts efter att ha bränt koranen vid flera tillfällen. Han ansåg att detta gick emot yttrandefriheten.
Tyskland varnar för "skenfred" i Ukraina
Samtidigt som Vances tal fick stor uppmärksamhet varnade Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock för att acceptera en "skenfred" med Ryssland. Hon menade att eftergifter skulle uppmuntra Moskva till ytterligare aggression och hota den europeiska säkerheten.
I en parallell utveckling meddelade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att han inte ser några möjligheter till förhandlingar med Ryssland i München. Moskva bekräftade senare att inga högt uppsatta ryska företrädare deltar på konferensen.
Stärkt stöd till Ukraina från nordiska och baltiska ledare
I ett gemensamt uttalande betonade ledarna för de nordiska och baltiska länderna sitt fortsatta stöd för Ukraina. De lovade att ytterligare förstärka sitt militära bistånd och insisterade på att Europa måste vara delaktiga i alla framtida fredssamtal.
– Vår prioritet nu är att stärka Ukraina. Våra länder är några av de största bidragsgivarna per capita av militärt bistånd, och vi kommer att ytterligare förstärka vårt stöd, löd uttalandet.
Säkerhetskonferensen i München har därmed blivit en plattform för både skarpa uttalanden och diplomatiska diskussioner – men också en spegling av de djupa klyftor som just nu präglar internationell politik.
