Den nya könstillhörighetslagen, som gör det enklare att byta juridiskt kön, har varit en av årets mest kontroversiella reformer. Trots att lagen godkändes av riksdagen med stöd från både Moderaterna och Socialdemokraterna, är motståndet fortsatt starkt bland vissa politiker och experter.
Bland de mest högljudda kritikerna finns Sverigedemokraterna, där flera riksdagsledamöter lämnat in motioner för att riva upp lagen.
Leonid Yurkovskiy, en av SD:s ledande röster i frågan, menar att den ökande andelen unga, särskilt flickor med neuropsykiatriska diagnoser, som söker transvård är alarmerande. Han framhåller behovet av mer forskning för att förstå orsakerna bakom denna trend, skriver Expressen.
Debatt om "kulturell smitta"
Yurkovskiy lyfter också teorin om att sociala medier kan spela en roll i ökningen av könsdysfori.
Han menar att unga som får mycket stöd online kan känna sig pressade att identifiera sig som trans, även om deras problem egentligen har andra orsaker. Samtidigt understryker han vikten av en positiv attityd gentemot personer med könsdysfori.
Motreaktion från transorganisationer
Signe Krantz, ordförande för Transammans, förkastar dessa påståenden. Hon menar att den ökade synligheten för transpersoner på sociala medier har skapat viktiga förebilder för unga och ser lagen som en viktig frihetsreform. Enligt henne är SD:s kritik ett svepskäl, då frågan har utretts i över ett decennium.
En långdragen debatt
Den nya lagen träder i kraft i juli, men debatten om dess framtid lär fortsätta.
Medan SD och andra kritiker varnar för att reformen riskerar att skapa fler problem än den löser, ser förespråkare den som ett viktigt steg mot ökad jämlikhet och rättigheter för transpersoner i Sverige.
