Socialtjänstens hantering av misstänkta fall av Münchhausen by proxy har återigen hamnat i fokus.
Diagnosen, där en förälder framkallar eller överdriver symtom hos sitt barn, används som grund för tvångsomhändertaganden trots att den ofta är svår att bevisa.
I flera fall har domstolar funnit att bevisen inte håller.
Enligt en kartläggning från SVT har minst 43 fall i Sverige kopplats till misstankar om Münchhausen by proxy, där barn påståtts ha utsatts för onödig och skadlig vård av sina föräldrar.
I åtta av dessa fall gick Förvaltningsrätten emot socialnämndens beslut och slog fast att grunderna för omhändertagande inte var tillräckliga.
Münchhausen by proxy är en sällsynt diagnos, men dess tillämpning skapar stora risker, enligt Göran Högberg, barnpsykiater och expertvittne:
"Att ta föräldrars oro som grund för rättsosäkra placeringar är allvarligt," säger han.
Trots misstankarna har ingen förälder i de granskade fallen dömts för brott. Ett föräldrapar häktades misstänkta för grov misshandel, men förundersökningen lades ned.
I andra fall har åtal resulterat i friande domar. Av fem rättsfall kopplade till diagnosen slutade endast ett med fällande dom – där diagnosen inte ansågs relevant för brottet.
Socialstyrelsen saknar i dag tydliga riktlinjer för hur socialtjänsten ska hantera sådana misstankar. Detta ökar risken för rättsosäkerhet, samtidigt som barnens och familjernas situation förvärras.
Omhändertaganden används ofta för att se om symtomen försvinner när barnet skiljs från föräldern, men kritiker menar att metoden är bristfällig och traumatiserande för familjer.
